Underrättelseexpert Jörgen Holmlund: Politiker behöver mer skydd

I de senaste månaderna har flera svenska politiker utsatts för hotfulla incidenter. I januari lämnade en person en korg med äpplen, målade med Adolf Hitlers ansikte, utanför migrationsminister Johan Forssells (M) bostad. Samtidigt placerades en docka föreställande en IS-terrorist med en låtsaskniv utanför utvecklingsminister Benjamin Dousas (M) hem.

Dessa händelser är inte isolerade incidenter utan del av ett större mönster, enligt Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.

”Jag tror att det förekommer denna typ av otillåten påverkan mot alla våra förtroendevalda, inte bara på ministernivå,” säger han.

Vissa kommentatorer har avfärdat incidenterna, särskilt äppelkorgen, som harmlösa protester snarare än allvarliga hot. Men Holmlund ger inte mycket för den typen av resonemang.

”Personer kommer så nära i sina opinionsyttringar till våra förtroendevalda att man inte känner att hemmet är en trygg plats,” förklarar han.

Han pekar på en tydlig förskjutning i vad politiker förväntas tåla, särskilt när det gäller hot och hat på nätet. Denna utveckling riskerar i förlängningen att bli ett demokratiskt problem.

”Kommer vi plötsligt ha personer som vill ha skyddade personuppgifter bara för att de är ersättare i socialnämnden i Varbergs kommun?” frågar sig Holmlund.

Sveriges historia är inte fri från politiskt våld. Holmlund refererar till tidigare statsminister Olof Palme, som sköts till döds 1986, och utrikesminister Anna Lindh, som mördades 2003. Mot bakgrund av detta och den ökande hotbilden ser han ett behov av förstärkt personskydd för ministrar – men även för andra förtroendevalda politiker.

”Jag anser att denna fråga är så mycket större att Säkerhetspolisen borde ges ökat ansvar för att skydda våra förtroendevalda även på kommunal och regional nivå, naturligtvis tillsammans med den lokala polisen,” säger han.

Holmlund erkänner att kontinuerlig övervakning av tiotusentals personer inte är realistiskt. I stället föreställer han sig en form av beredskap som kan aktiveras när särskilt känsliga frågor behandlas. På detta sätt skulle steget till skydd vara kortare och risken för att politiker backar från känsliga frågor på grund av hot skulle minska.

En sådan utökad säkerhetslösning skulle dock medföra betydande kostnader. ”Om man fördubblar insatsen för vad Säpo eller Polismyndigheten ska göra, fördubblar man kostnaden. Men jag tror att för vår demokrati och skyddet av våra förtroendevalda är det faktiskt värt det,” säger Jörgen Holmlund.

Incidenterna mot ministrarna Forssell och Dousa har aktualiserat en bredare diskussion om politikers säkerhet i Sverige. Experter har länge varnat för att det politiska klimatet har hårdnat och att sociala medier har bidragit till en normalisering av hatfulla yttringar mot politiker.

Säkerhetspolisen rapporterade förra året om en ökande trend av hot mot politiskt förtroendevalda på alla nivåer. Särskilt utsatta är politiker som arbetar med migrationsfrågor, säkerhetspolitik och andra kontroversiella områden.

Frågan är komplex och berör fundamentala aspekter av det demokratiska samhället – balansen mellan politikers rätt till personlig trygghet och tillgänglighet för allmänheten. När förtroendevalda inte längre kan känna sig säkra i sina hem riskerar det att avskräcka människor från att engagera sig politiskt, vilket i slutändan underminerar demokratin.

I takt med att Sverige närmar sig nästa valrörelse blir frågan om politikers säkerhet allt mer aktuell, och Holmlunds förslag om ett utökat ansvar för Säkerhetspolisen representerar en av flera möjliga vägar framåt för att hantera det förändrade hotlandskapet.