Ungern delade dokument om Ukrainas EU-ansökan med Kreml

I slutet av förra året avslöjades en läckt telefonkonversation mellan Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som kastar nytt ljus över Ungerns roll i EU:s förhandlingar om Ukrainas medlemskapsansökan. Samtalet, som ägde rum den 14 december 2023, skedde mitt under ett EU-toppmöte där medlemsländerna diskuterade inledandet av medlemskapsförhandlingar med Ukraina.

Enligt den läckta inspelningen ska Lavrov ha gett sin ungerska kollega rådet att ibland är ”välmenad, direkt utpressning det bästa alternativet”. Detta uttalande väcker allvarliga frågor om Rysslands potentiella inflytande över Ungerns position i EU-förhandlingarna rörande Ukraina.

Ytterligare en läckt konversation tyder på att Szijjártó har delat känsliga EU-dokument med den ryska motparten. Materialet ska ha innehållit detaljer om EU:s interna förhandlingar gällande Ukrainas pågående medlemskapsprocess, vilket potentiellt kan betraktas som ett allvarligt brott mot diplomatiska protokoll och EU:s interna sekretess.

Ukraina lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap i slutet av februari 2022, bara dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet. Ansökan kom som en del av Ukrainas strävan att knyta starkare band med väst samtidigt som landet försvarade sig mot den ryska aggressionen.

Avslöjandet är särskilt känsligt mot bakgrund av Ungerns ofta kritiserade hållning inom EU. Under premiärminister Viktor Orbáns ledning har landet vid upprepade tillfällen blockerat eller försenat EU:s gemensamma beslut rörande Ukraina, inklusive ekonomiska stödpaket och sanktioner mot Ryssland.

I mars 2024 publicerade Washington Post uppgifter som ytterligare komplicerar bilden. Enligt tidningens källor ska Szijjártó regelbundet ha kontaktat Lavrov för att dela information om EU:s interna angelägenheter. Denna typ av informationsdelning mellan en EU-medlem och Ryssland – mitt under pågående konflikt – väcker allvarliga frågor om lojalitet och nationell säkerhet inom den europeiska unionen.

Dessa avslöjanden kommer vid en tid då spänningarna mellan EU och Ryssland befinner sig på den högsta nivån sedan Kalla krigets dagar. För Ukraina, som kämpar för att motstå den ryska invasionen samtidigt som landet försöker uppfylla EU:s krav för medlemskap, kan sådana kontakter mellan Ungern och Ryssland uppfattas som ett svek från en potentiell framtida unionspartner.

Flera europeiska säkerhetsexperter har uttryckt oro över att sådana kommunikationskanaler kan undergräva EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Den läckta kommunikationen tyder på att Ryssland aktivt försöker påverka EU:s interna beslutsprocesser genom diplomatiska kanaler med medlemsländer som har en mer Rysslandsvänlig hållning.

EU-kommissionen har ännu inte kommenterat de specifika läckorna, men har tidigare uttryckt oro över Ungerns allt närmare relationer med Moskva, särskilt i fråga om energiavtal och politiskt samarbete.

För EU som helhet representerar dessa avslöjanden en utmaning för den interna sammanhållningen. Flera östeuropeiska medlemsländer, som Polen och de baltiska staterna, har länge varnat för risken med att låta Ungern få tillgång till känslig information relaterad till Ukraina och Ryssland.

Samtidigt har den ungerska regeringen konsekvent hävdat sin rätt att föra en självständig utrikespolitik, även när den avviker från EU:s gemensamma linje. Utrikesminister Szijjártó har vid flera tillfällen försvarat sina kontakter med ryska motparter som nödvändiga för att säkra Ungerns nationella intressen, särskilt gällande energiförsörjning.

Frågan är nu vilka konsekvenser dessa avslöjanden kan få för Ungerns position inom EU och för unionens förmåga att upprätthålla en enad front gentemot Ryssland i konflikten med Ukraina. Med ökande spänningar och fortsatt rysk aggression står EU inför utmaningen att balansera respekten för medlemsländernas suveränitet med behovet av lojalitet och solidaritet i en tid av geopolitisk turbulens.