USA:s regering har godkänt omfattande vapenaffärer med både Saudiarabien och Israel, en utveckling som markerar en betydande förstärkning av militära band med två nyckelaktörer i Mellanöstern. Affärerna, värda nästan 7 miljarder dollar med Saudiarabien och 9 miljarder dollar med Israel, motsvarar tillsammans cirka 140 miljarder svenska kronor.

Israel kommer att förvärva 30 Apache-attackhelikoptrar, ett kraftfullt tillskott till landets redan ansenliga flygstridskrafter. Dessa helikoptrar, tillverkade av amerikanska Boeing, är kända för sin avancerade teknologi och mångsidighet i stridssituationer. Apache-helikoptrarna har spelat en central roll i flera konflikter och anses vara bland världens mest sofistikerade attackhelikoptrar.

Samtidigt köper Saudiarabien 730 Patriot-missiler, ett luftvärnssystem utvecklat för att möta hot från inkommande missiler och fientliga flygplan. Patriot-systemet, tillverkat av Raytheon Technologies, har varit en grundpelare i USA:s försäljning av defensiva vapensystem till allierade i Mellanöstern under flera årtionden.

Dessa affärer kommer vid en tidpunkt då spänningarna i regionen ökar. Israel befinner sig i en pågående konflikt med Hamas i Gaza, medan Saudiarabien står inför utmaningar från houthirebeller i grannlandet Jemen, som enligt uppgift stöds av Iran.

För USA representerar dessa avtal inte bara en ekonomisk vinst för den inhemska försvarsindustrin utan också ett strategiskt drag för att stärka allierade i en region där amerikanskt inflytande har utmanats av aktörer som Ryssland och Kina. Amerikanska försvarsentreprenörer som Boeing och Raytheon kommer att gynnas avsevärt av dessa kontrakt.

Kritiker har länge ifrågasatt USA:s vapenförsäljning till dessa länder, särskilt till Saudiarabien, med hänvisning till mänskliga rättighetsfrågor. Amnesty International och Human Rights Watch har upprepade gånger uttryckt oro över hur amerikanska vapen används i regionala konflikter, särskilt i Jemen där den saudiskledda koalitionen har anklagats för krigsförbrytelser.

Den israeliska köpet kommer vid en tidpunkt då landets militära operationer i Gaza har intensifierats efter Hamas attack den 7 oktober 2023. Attackhelikoptrarna skulle avsevärt förbättra Israels förmåga att genomföra precisionsattacker, något som väcker frågor om hur dessa kan komma att användas i framtida konflikter.

För Saudiarabien representerar Patriot-missilerna en fortsatt satsning på att modernisera landets luftförsvar, särskilt mot vad de uppfattar som iranska hot. Riyadh har under de senaste åren satsat enorma summor på försvarsuppbyggnad, och detta köp är i linje med kronprins Mohammed bin Salmans vision om ett starkare och mer självständigt saudiskt försvar.

Ekonomiskt sett representerar dessa affärer ett betydande inflöde till den amerikanska försvarsindustrin, som redan är världsledande med årliga exportintäkter på hundratals miljarder dollar. USA är världens största vapenexportör, med en marknadsandel som enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) överstiger 30 procent.

Beslutet att godkänna dessa vapenaffärer tyder på att Biden-administrationen, trots tidigare retorik om att omvärdera relationen med särskilt Saudiarabien, fortsätter USA:s långvariga policy att förse allierade i Mellanöstern med avancerade vapensystem. Detta återspeglar den komplexa balansgången mellan geopolitiska intressen, ekonomiska överväganden och uttalade värderingar om mänskliga rättigheter.

För Sveriges del kan dessa affärer ha indirekta konsekvenser. Som en betydande vapenexportör konkurrerar svenska företag som Saab på den globala marknaden där amerikanska produkter ofta dominerar. Dessutom kan den ökade militariseringen av Mellanöstern påverka Sveriges utrikespolitiska ställningstaganden i regionen.

Kongressen har nu 30 dagar på sig att granska och potentiellt invända mot affärerna, även om det sällan sker blockering av presidentadministrationens föreslagna vapenförsäljningar. Leveranstiderna för dessa avancerade vapensystem sträcker sig troligen över flera år, vilket innebär att deras fulla operativa effekt kommer att kännas först på medellång sikt.