USA:s regering närmar sig budgetkris

En allvarlig budgetkris står för dörren i USA efter att demokraterna i senaten röstat ned republikanernas förslag till federal budget. Tiden rinner nu ut för att undvika en omfattande nedstängning av statliga verksamheter, vilket skulle få kännbara konsekvenser för landets ekonomi.

Den kritiska tidsfristen för att nå en överenskommelse om USA:s statliga budget är satt till midnatt tisdag den 30 september, amerikansk tid. Om kongressen inte lyckas godkänna ett budgetförslag innan dess – och om president Donald Trump inte hinner underteckna det – kommer flera federala myndigheter att tvingas stänga och tusentals statstjänstemän permitteras.

Konsekvenserna av en sådan nedstängning sträcker sig långt utöver de direkt drabbade myndigheterna. Ekonomiska experter varnar för att en längre budgetkris skulle kunna sätta betydande press på den amerikanska ekonomin i en tid då den redan kämpar med efterverkningarna av pandemin och en osäker global marknad.

Den nuvarande situationen är resultatet av djupa politiska motsättningar mellan republikaner och demokrater kring hur statens finanser ska hanteras. Budgetförhandlingar i USA har under senare år blivit allt mer infekterade, med återkommande hot om nedstängningar som följd.

Finansmarknaden följer utvecklingen noga, men reagerar hittills med relativ lugn. Detta beror huvudsakligen på att budgetrelaterade nedstängningar anses vara mindre allvarliga än om USA skulle slå i det så kallade skuldtaket. En sådan situation – där USA skulle tvingas ställa in betalningar av räntor och amorteringar på landets obligationslån – har aldrig inträffat och skulle kunna utlösa en global finanskris av historiska proportioner.

”En nedstängning av statliga myndigheter är allvarligt, men det är en tillfällig kris som brukar lösas inom några veckor. Om USA däremot skulle misslyckas med att betala sina skulder skulle det kunna skaka hela det globala finansiella systemet i grunden,” förklarar en finansanalytiker vid en ledande svensk bank.

Historiskt sett har USA upplevt flera regeringsnedstängningar. Den längsta inträffade under president Trumps administration 2018-2019 och varade i 35 dagar. Den beräknas ha kostat den amerikanska ekonomin omkring 11 miljarder dollar.

Demokraternas avvisande av republikanernas budgetförslag tyder på fortsatta låsningar i kongressen. Förhandlingarna väntas nu intensifieras under de kommande dagarna, men bedömare är pessimistiska kring möjligheterna att nå en kompromiss innan tidsfristen löper ut.

Om en nedstängning blir verklighet kommer så kallade ”essential services” – livsviktiga funktioner som nationellt försvar, gränsbevakning och flygtrafikledning – att fortsätta fungera. Däremot riskerar verksamheter som nationalparker, museer, och vissa administrativa delar av federala myndigheter att stängas. Hundratusentals federala anställda skulle tvingas till obetald ledighet tills krisen är löst.

För vanliga amerikaner kan en nedstängning innebära förseningar i handläggningen av olika ärenden hos myndigheter, minskad tillgång till offentlig service och en allmän osäkerhet som kan påverka konsumtion och investeringar negativt.

Den politiska krisen kommer vid en känslig tidpunkt för USA:s ekonomi, som redan står inför utmaningar med inflation och en arbetsmarknad i förändring. Ekonomiska bedömare uppskattar att varje vecka av nedstängning kan kosta landets ekonomi miljarder dollar i förlorad produktivitet och minskat förtroende från investerare.