USA varnar Iran för konsekvenser om det inte når en överenskommelse om kärnkraftsprogrammet inför Genèvesamtalen

USA:s president Donald Trump har utfärdat en varning till Iran om allvarliga konsekvenser om landet inte når en överenskommelse med USA i de stundande förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram.

”Jag tror inte att de vill ta konsekvenserna av att inte nå en överenskommelse,” sade Trump i sitt uttalande, vilket signalerar en skärpning av tonen inför de kommande samtalen.

Representanter från de båda länderna planerar att hålla en ny förhandlingsrunda i Genève, Schweiz, på tisdag. Spänningarna mellan länderna har varit höga under en längre tid, och Trump har vid flera tidigare tillfällen hotat med militära åtgärder mot Iran.

Relationen mellan USA och Iran har varit ansträngd sedan Trump 2018 ensidigt drog USA ur det internationella kärnenergiavtalet (JCPOA) som slöts 2015 under president Barack Obamas administration. Avtalet, som även undertecknades av Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina, syftade till att begränsa Irans möjligheter att utveckla kärnvapen i utbyte mot lättnader i ekonomiska sanktioner.

Efter USA:s utträde ur avtalet återinförde Washington hårda sanktioner mot Iran, vilket har haft förödande effekter på landets ekonomi. Oljepriset har påverkats av den geopolitiska spänningen, särskilt med tanke på Irans position som en betydande oljeproducent i Mellanöstern.

Enligt experter inom internationell politik kan Trumps senaste uttalande ses som ett försök att utöva maximalt tryck på Teheran inför förhandlingarna. Dr. Anna Lindström, forskare i Mellanösternstudier vid Uppsala universitet, menar att uttalandet följer ett etablerat mönster i Trumpadministrationens utrikespolitik.

”Trump använder ofta hårda ord och hot om allvarliga konsekvenser som ett förhandlingsverktyg. Det är en taktik vi sett tidigare i hans hantering av internationella relationer, inte minst med Nordkorea,” säger Lindström.

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif har tidigare kritiserat USA:s tillvägagångssätt och kallat det för ”ekonomisk terrorism”. Irans officiella ståndpunkt har varit att de är villiga att återgå till full efterlevnad av kärnenergiavtalet, men endast om USA först lyfter sina sanktioner.

Under tiden har Iran gradvis frångått flera av begränsningarna i avtalet och ökat sin anrikning av uran till nivåer som väcker oro i västvärlden. Internationella atomenergiorganet (IAEA) har rapporterat att Iran nu anrikar uran till 20 procents renhet, vilket är betydligt högre än de 3,67 procent som tillåts enligt avtalet.

Den kommande förhandlingsrundan i Genève ses av många bedömare som avgörande för att förhindra en ytterligare eskalering av konflikten. Europeiska diplomater har arbetat intensivt bakom kulisserna för att försöka medla mellan parterna.

Sveriges utrikesminister har uttryckt oro över situationen och betonat vikten av diplomatiska lösningar. ”Vi stöder fullt ut de ansträngningar som görs för att återuppliva kärnenergiavtalet och uppmanar alla parter att visa återhållsamhet och konstruktiv vilja i förhandlingarna,” sade ministern vid en presskonferens i Stockholm förra veckan.

Finansmarknader världen över följer utvecklingen noga. Analytiker på Nordea påpekar att en ytterligare upptrappning av konflikten skulle kunna leda till stigande oljepriser, vilket i sin tur kan påverka den globala ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin.

Om förhandlingarna misslyckas och Trump verkställer sina hot, finns det en överhängande risk för regional instabilitet i ett redan konfliktfyllt Mellanöstern. Det skulle även kunna komplicera USA:s relationer med sina europeiska allierade, som förespråkat en mer diplomatisk approach gentemot Iran.

Resultatet av tisdagens möte i Genève kommer att noggrant bevakas av politiska ledare och marknadsaktörer världen över, då konsekvenserna sträcker sig långt utanför de båda ländernas bilaterala relation.