USA:s högsta domstol ska granska Trumps tullar, miljarder står på spel

Över tusen amerikanska företag håller andan i väntan på ett avgörande domslut från USA:s Högsta domstol. Bland dessa finns välkända sportmärken som Reebok och Puma, som tillsammans med däcktillverkaren Goodyear har drivit ett rättsfall där de kräver kompensation för de globala tullar som Donald Trump införde förra året i samband med vad han kallade ”Befrielsedagen”.

”Bakgrunden är att Donald Trump ville agera väldigt snabbt och brett med tullar. Han valde då att använda en lag som tidigare inte har använts för detta ändamål,” förklarar Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, i en kommentar till TT.

Företagen har hittills vunnit i lägre instanser, vilket har lett till att ärendet nu har nått Högsta domstolen. Trump själv har beskrivit situationen som en ”nationell säkerhetskatastrof” om domstolen skulle avgöra till hans nackdel.

”Administrationens argument är att frågan är mycket viktig av statsfinansiella skäl och att en återbetalningsorder skulle äventyra den finansiella stabiliteten i USA,” påpekar Kopelman.

Enligt nyhetsbyrån Reuters riskerar USA att behöva återbetala över 150 miljarder dollar om domstolen skulle förklara tullarna olagliga. Detta skulle innebära ett betydande ekonomiskt bakslag för den amerikanska statsbudgeten under en tid då landets ekonomi redan är under press.

Ett beslut mot Trump skulle utgöra ett allvarligt prestigenederlag för presidenten. Trots detta tror Elisabet Kopelman inte att det nödvändigtvis skulle betyda slutet för Trumps tullpolitik.

”De är uppenbarligen förberedda på att detta kan hända och har meddelat att de har alternativa vägar,” säger hon.

Enligt Financial Times, som har talat med diplomater och handelsrättsjurister, är Trump redo att lansera en ny våg av tullar, baserade på alternativ lagstiftning om domstolen går emot honom. Detta visar på den nuvarande administrationens beslutsamhet att fortsätta sin protektionistiska handelspolitik oavsett juridiska motgångar.

Kopelman lyfter fram en särskild bestämmelse som rör kriser i bytesbalansen som en möjlig väg framåt för Trump-administrationen.

”Med denna som grund kan tullar på upp till 15 procent införas under maximalt 150 dagar för att hantera stora och allvarliga underskott i USA:s bytesbalans,” förklarar hon.

Denna approach skulle ge Trump-administrationen en alternativ juridisk grund för sin tullpolitik, samtidigt som den skapar nya osäkerheter för internationella handelspartners och företag som är beroende av den globala handeln.

Det är dock inte säkert att Högsta domstolens beslut kommer att vara ett entydigt ja eller nej. USA:s finansminister Scott Bessent har antytt att man förväntar sig en blandning av olika beslut. Det är heller inte garanterat att ett domslut kommer denna eftermiddag. Högsta domstolen meddelar aldrig i förväg vilka beslut som kommer att offentliggöras; den anger endast att avgöranden kan meddelas på vad den kallar en ”beslutsdag”.

Osäkerheten kring domstolens beslut skapar spänningar på de globala marknaderna. Investerare och företag med verksamhet i USA följer utvecklingen noga, då ett beslut kan få omfattande konsekvenser för internationell handel och investeringar. Särskilt berörda är branscher som är känsliga för tullar, såsom bilindustrin, elektronik och konsumentvaror.

För europeiska och asiatiska exportörer står mycket på spel, då USA utgör en viktig exportmarknad. En bekräftelse av Trumps tullbefogenheter skulle kunna leda till fortsatt eller till och med utökad protektionism, medan ett beslut mot Trump skulle kunna signalera en återgång till mer förutsägbara handelsrelationer.

Oavsett utgången förväntas fallet få långtgående implikationer för USA:s handelspolitik och landets ekonomiska relationer med omvärlden under de kommande åren.