Det amerikanska statsapparaten stängdes ner på onsdagen efter att kongressen inte lyckats nå en överenskommelse om den federala budgeten. Nedstängningen, som i USA kallas för ”government shutdown”, innebär att stora delar av den federala verksamheten pausas och tusentals statsanställda skickas hem utan lön.
Representanthuset, där Republikanerna har majoritet, har nu beslutat att stoppa all verksamhet i kammaren. Detta drastiska steg är enligt dem ett försök att påskynda förhandlingarna om budgeten och därmed avsluta nedstängningen som drabbar miljontals amerikaner.
”Vi kommer att återuppta vårt arbete så snart Chuck Schumer tillåter oss att öppna statsapparaten igen,” säger en republikansk talesperson med hänvisning till Demokraternas minoritetsledare i senaten. Republikanerna hävdar bestämt att det är Schumer som utgör det främsta hindret för en överenskommelse.
Fredagens försök att nå en lösning slutade i ett misslyckande för Republikanerna när en omröstning i senaten inte gick deras väg. Enligt senatens procedurregler kan nästa omröstning i frågan ske tidigast på måndag, vilket innebär att nedstängningen kommer att fortsätta åtminstone över helgen.
Denna typ av budgetkonflikter har blivit allt vanligare i amerikansk politik under senare år. När kongressen inte kan enas om hur statsfinanserna ska fördelas, leder det till att den federala verksamheten måste stängas ned. Tidigare nedstängningar har varat allt från några dagar till flera veckor.
Den nuvarande budgetkonflikten har sitt ursprung i djupa meningsskiljaktigheter mellan partierna gällande statens utgifter. Republikanerna förespråkar generellt sett nedskärningar i den federala budgeten, medan Demokraterna vill säkerställa finansiering för sina prioriterade områden som hälsovård, utbildning och klimatåtgärder.
Under en nedstängning tvingas så kallade ”icke-essentiella” federala anställda att ta tjänstledigt utan lön, medan ”essentiella” anställda måste fortsätta arbeta, ofta utan att få betalt förrän nedstängningen är över. Detta drabbar allt från nationalparker och museer till vissa myndighetstjänster och federala bidragsprogram.
Ekonomiska experter varnar för att en långvarig nedstängning kan få negativa konsekvenser för den amerikanska ekonomin. Tidigare nedstängningar har kostat miljarder dollar i förlorad produktivitet och har skapat osäkerhet på finansmarknaderna.
För vanliga amerikaner kan effekterna märkas genom försenade skatteåterbäringar, problem med att få pass utfärdade, stängda federala turistattraktioner, och för många federalt anställda – utebliven lön.
Politiska bedömare menar att det politiska spelet kring nedstängningen handlar om mer än bara budgeten. Det är också en maktkamp mellan partierna inför det stundande presidentvalet 2024, där båda sidor försöker positionera sig som de ansvarsfulla förvaltarna av nationens finanser.
Om en överenskommelse inte nås vid måndagens omröstning finns risk för en mer långvarig nedstängning, vilket skulle kunna förvärra de ekonomiska och sociala konsekvenserna ytterligare. Senast USA upplevde en längre nedstängning var under president Trump, då delar av statsapparaten var stängd i 35 dagar mellan december 2018 och januari 2019.
Både Vita huset och kongressledare från båda partier hävdar att de arbetar för att hitta en lösning, men de djupa politiska klyftorna i Washington gör processen komplicerad. Under tiden fortsätter miljontals federalt anställda att leva i ovisshet om när de kommer att kunna återgå till sitt arbete och få sin lön utbetald.
