Utbildningsministern vill skärpa registerkontroller för skolpersonal

Utbildningsministern Simona Mohamsson (L) driver nu på för att skärpa kontrollen av personer som arbetar inom skolväsendet. Det nuvarande systemet, där man som regel begär ett utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar, anses otillräckligt för att garantera elevernas säkerhet.

– Skolledare ska kunna se till att det inte finns några pedofiler som går i skolkorridoren, säger Mohamsson. Hon understryker vikten av att skolan måste vara en trygg miljö för alla barn.

Det kontroversiella förslaget innebär att arbetsgivare inte bara ska kunna se vilka brott en person är dömd för, utan även vilka brott personen är misstänkt för, särskilt när det gäller sexualbrott. Detta representerar en betydande utvidgning av den information som skolledare kan få tillgång till vid rekrytering.

Regeringens förslag bygger på en utredning som presenterades i våras och innehåller flera konkreta åtgärder. Bland dessa finns att utöka antalet brottstyper som syns på registerkontrollen, inkludera uppgifter från misstankeregistret som exempelvis åtal, samt göra det möjligt att genomföra registerkontroller på redan anställd personal – inte bara vid nyanställningar.

Remissvaren visar dock att förslaget är omstritt. Sveriges skolledare och skolkoncernen Academedia har ställt sig positiva till användningen av misstankeregistret, medan fackförbunden Sveriges lärare och Kommunal är kritiska och menar att förslaget är integritetskränkande för den enskilde.

När Mohamsson konfronteras med kritiken är hon tydlig med sin prioritering:
– Jag väger barns rätt till en trygg skolgång, fri från pedofiler, tyngre än alla andra skäl som kan finnas.

På frågan om huruvida det är rimligt att en lärare kan drabbas av konsekvenser för ett brott som personen senare konstaterats oskyldig till, svarar utbildningsministern:
– Jag tycker att det är viktigt att skolan är en trygg plats. Det är inte som vilken annan arbetsplats som helst, barn ska känna sig trygga i att gå dit.

Förslaget kommer efter flera uppmärksammade fall där SVT i granskningar som ”Idrottsläraren” och ”Den radikale läraren” har visat hur lärare misstänkta för sexualbrott eller med kopplingar till radikalism har köpts ut för stora belopp och därefter kunnat gå vidare till nya arbeten inom skolväsendet.

– Jag saknar ord när jag ser de här rapporterna om hur pedofiler har kunnat röra sig i skolmiljöer. Jag tycker att det krävs en stor systemförändring där man inte köper ut dem, säger Mohamsson.

När hon får frågan om huruvida de föreslagna förändringarna kommer att förhindra den sortens uppgörelser, svarar hon:
– Nu ser vi till att skärpa verktygen och se till att man både ska kunna kolla detta innan man anställer någon, men även när de är anställda.

Förslaget väcker frågor om balansen mellan barns säkerhet och personalens integritet. Kritiker menar att oskyldighetspresumtionen – principen om att man är oskyldig tills motsatsen bevisats – riskerar att undergrävas om även misstankar ska ligga till grund för arbetsgivares beslut.

Samtidigt finns det ett växande tryck från både föräldrar och skolledare att säkerställa att personer som arbetar med barn genomgår noggranna bakgrundskontroller. De senaste årens avslöjanden har visat på svagheter i det nuvarande systemet, där personer med olämplig bakgrund kunnat fortsätta arbeta inom skolväsendet genom att byta arbetsplats.

Regeringen har ännu inte presenterat en exakt tidsplan för när de nya reglerna kan träda i kraft, men enligt källor nära processen arbetar man för att förändringarna ska kunna genomföras så snart som möjligt.