Svenska diplomater deltog vid Irans revolutionsfirande – väcker starka reaktioner

Representanter från svenska Utrikesdepartementet närvarade när iranska ambassaden i Stockholm firade 47-årsdagen av den iranska revolutionen, enligt en rapport från tidningen Fokus. Detta har väckt starka reaktioner från flera håll, inte minst eftersom den svenska regeringen samtidigt har uttalat skarp kritik mot den iranska regimen för brott mot mänskliga rättigheter.

Morgan Johansson, Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, reagerar med bestörtning på uppgifterna om UD-tjänstemännens deltagande vid evenemanget.

”Jag tycker det är djupt olämpligt, jag tycker det är djupt stötande, jag tycker det är djupt anmärkningsvärt,” säger han till TV4 Nyheterna.

Johansson uttrycker sin förundran över regeringens agerande och fortsätter: ”Jag förstår överhuvudtaget inte vad svenska regeringen tänkte när de gjorde detta.”

Kritiken kommer i en tid då relationen mellan Sverige och Iran är ansträngd. De senaste åren har Sverige vid upprepade tillfällen kritiserat Iran för dess behandling av oliktänkande, undertryckande av protester och för situationen kring mänskliga rättigheter i landet. Särskilt efter de omfattande protesterna i Iran 2022, som utlöstes av Mahsa Aminis död i moralpolis förvar, har Sverige tillsammans med andra EU-länder skärpt tonen gentemot den iranska regimen.

UD har svarat på kritiken genom ett mejl till nyhetsbyrån TT. I svaret försvarar departementets pressjänst deltagandet med hänvisning till Sveriges diplomatiska förbindelser.

”Sverige har diplomatiska förbindelser med ett antal länder där styrelseformen och politiken inte motsvarar våra värderingar, däribland Iran. Detta har vi för att värna svenska intressen och för att kunna agera i frågor som är viktiga för Sverige, som till exempel våra konsulära ärenden,” skriver UD:s pressjänst.

Enligt samma källa deltog ”ett mindre antal tjänstemän” i firandet. Pressjänsten betonar att ingen från UD:s politiska ledning var närvarande vid evenemanget.

Situationen blir särskilt känslig mot bakgrund av att Sverige för närvarande har flera medborgare som sitter fängslade i Iran. Den mest uppmärksammade är EU-medborgaren Johan Floderus, som har suttit frihetsberövad i Iran sedan april 2022, anklagad för spioneri – anklagelser som svenska myndigheter har avvisat som grundlösa.

Flera bedömare menar att Sveriges deltagande i revolutionsfirandet kan ses som ett sätt att upprätthålla diplomatiska kanaler för att kunna förhandla om frigivning av fängslade svenskar. Samtidigt riskerar det att sända motstridiga signaler om Sveriges hållning gentemot den iranska regimen.

Kritiker, inklusive företrädare för den iranska oppositionen i exil och människorättsorganisationer, har påpekat att deltagande vid sådana evenemang kan uppfattas som ett legitimerande av den iranska regimen och dess agerande.

TT har sökt utrikesminister Maria Malmer Stenergard för en kommentar, men hon har ännu inte uttalat sig i frågan. Händelsen kommer sannolikt att bli föremål för vidare diskussion i riksdagens utrikesutskott, där flera ledamöter redan har uttryckt oro över Sveriges diplomatiska agerande i relation till Iran.

Sveriges balansakt mellan att upprätthålla diplomatiska förbindelser och samtidigt stå upp för mänskliga rättigheter illustrerar den komplexa situation som många demokratiska stater står inför i relationen med auktoritära regimer.