Varannan svensk stödjer att skicka fler vapen till Ukraina

Majoriteten av svenskarna stödjer fortsatta vapenleveranser till Ukraina, visar en ny omfattande undersökning där över 2 700 personer deltog. Enligt resultaten är 55 procent för fortsatt militärt stöd medan endast 15 procent motsätter sig detta.

Undersökningen, som genomfördes av Indikator Opinion, avslöjar att stödet för vapenleveranser är särskilt starkt bland svenskar över 50 år. Det politiska perspektivet spelar överraskande nog en mindre roll i denna fråga.

”Vi ser inga väldigt tydliga skillnader kopplade till partitillhörighet,” förklarade Per Oleskog Tryggvason, opinionsansvarig på Indikator Opinion, i en radiointervju.

Resultaten kommer i en tid då Sverige har ökat sitt militära engagemang i Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Sverige levererat betydande mängder militär utrustning, inklusive pansarvärnsvapen, artillerisystem och annan krigsmateriel till ett värde av flera miljarder kronor.

En annan intressant aspekt av undersökningen rör synen på fredsförhandlingar. Cirka en fjärdedel (25 procent) av de tillfrågade anser att det är en ganska eller mycket god idé att uppnå fred även om det skulle innebära att Ukraina förlorar territorium. Samtidigt tycker nästan hälften (48 procent) att detta skulle vara en dålig eller mycket dålig idé.

Denna splittring speglar den bredare europeiska debatten om hur konflikten bör lösas. Vissa länder, som Ungern, har förespråkat snabbare fredssamtal, medan andra, däribland de baltiska staterna, har intagit en hårdare linje mot territoriella eftergifter.

För Sveriges del har undersökningen särskild relevans i ljuset av landets nyligen erhållna NATO-medlemskap, vilket har förändrat landets säkerhetspolitiska position. Som NATO-medlem har Sverige nu tydligare förpliktelser gentemot den kollektiva säkerheten i Europa, och stödet till Ukraina kan ses som en del av denna nya roll.

Undersökningen visar också att det finns betydande demografiska skillnader i synen på konflikten. Förutom åldersaspekten finns även variationer baserade på utbildningsnivå och geografisk placering, även om dessa skillnader är mindre framträdande än åldersklyftan.

Opinionsexperten Tryggvason påpekar att resultaten ligger i linje med tidigare mätningar som visat att svenskar generellt har ett starkt stöd för Ukraina. Detta kan delvis förklaras av Sveriges historiska erfarenheter av rysk expansion och landets traditionellt starka engagemang för internationell rätt och folkrätt.

Det relativt låga motståndet mot vapenleveranser (15 procent) är anmärkningsvärt med tanke på Sveriges långa tradition av militär alliansfrihet och neutralitet. Detta tyder på en betydande förändring i den svenska opinionen kring säkerhetspolitiska frågor under de senaste åren.

Samtidigt visar resultaten att det finns en betydande grupp (30 procent) som varken är för eller emot vapenleveranser, vilket tyder på att många svenskar fortfarande känner osäkerhet i frågan.

Undersökningen genomfördes under en period då kriget i Ukraina intensifierades i östra delarna av landet, vilket kan ha påverkat resultaten. Den genomfördes med ett representativt urval av den svenska befolkningen och har en felmarginal på cirka tre procentenheter.

Resultaten kommer sannolikt att påverka den politiska debatten i Sverige kring fortsatt stöd till Ukraina, särskilt när kostnaden för detta stöd ökar och konflikten drar ut på tiden. Undersökningen ger också viktiga insikter för beslutsfattare om hur den svenska befolkningen ser på avvägningen mellan territoriell integritet och fredsförhandlingar i en av de mest allvarliga säkerhetspolitiska kriserna i Europa sedan andra världskriget.