Venezuelansk minister kräver att USA friger Maduro

Venezuelas utrikesminister Yvan Gil Pinto riktade på måndagen skarpa anklagelser mot USA i ett anförande inför FN:s råd för mänskliga rättigheter. I sitt tal krävde Gil Pinto att USA omedelbart friger landets före detta president Nicolás Maduro.

Enligt den venezuelanska utrikesministern genomförde USA en ”olaglig” attack mot och tillfångatagande av expresidenten Maduro och hans hustru Cilia Flores. Gil Pinto beskrev händelsen som en allvarlig kränkning av internationell rätt och Venezuelas suveränitet.

”Den 3 januari 2026 markerade en extremt allvarlig vändpunkt,” förklarade Gil Pinto under sitt tal, vilket antyder att händelsen kan få långtgående konsekvenser för de diplomatiska relationerna mellan Venezuela och USA.

Utrikesministerns uttalande kommer i en tid av fortsatt politisk spänning mellan de två nationerna. Relationen mellan Venezuela och USA har under många år varit ansträngd, med Washington som under lång tid har kritiserat Maduros styre för auktoritära tendenser, omfattande korruptionsanklagelser och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Under Maduros tid vid makten, som inleddes 2013 efter Hugo Chávez död, har Venezuela genomgått en djup ekonomisk och humanitär kris. Landet har drabbats av hyperinflation, omfattande matbrist och en massflykt av miljontals invånare. Maduro har konsekvent skylt landets problem på USA:s ekonomiska sanktioner, medan amerikanska myndigheter hävdat att krisen är ett resultat av misslyckad ekonomisk politik och korruption inom regimen.

Det påstådda gripandet av Maduro representerar en dramatisk eskalering i den långvariga konflikten. Medan detaljer kring omständigheterna för tillfångatagandet fortfarande är oklara, har händelsen redan utlöst starka reaktioner från flera latinamerikanska länder, särskilt de med vänsterorienterade regeringar som traditionellt har haft närmare band till Venezuela.

Internationella observatörer uttrycker oro över att situationen kan leda till ytterligare destabilisering i regionen. FN:s generalsekreterare har uppmanat till återhållsamhet från alla parter och betonat vikten av diplomatiska lösningar.

Venezuela, som besitter världens största kända oljereserver, har sett sin produktion falla dramatiskt under de senaste åren på grund av bristande investeringar och sanktioner. Denna utveckling har haft betydande konsekvenser för den globala energimarknaden och särskilt för regionala handelspartner.

Analytiker menar att den nuvarande situationen skulle kunna leda till ett flertal scenarier, från diplomatiska förhandlingar till en ytterligare isolering av Venezuela på den internationella arenan. Vissa bedömare spekulerar i att USA:s agerande kan vara kopplat till säkerhetsfrågor eller eventuell information om narkotikahandel, anklagelser som amerikanska myndigheter tidigare har riktat mot högt uppsatta venezuelanska tjänstemän.

Venezuelas regering har kallat hem sin diplomatiska personal från Washington och har vädjat till andra länder i regionen om solidaritet. Flera länder, inklusive Kuba, Nicaragua och Bolivia, har redan uttryckt sitt stöd för Venezuela och fördömt det påstådda amerikanska ingripandet.

I Caracas har anhängare till Maduro samlats i protester mot USA:s handlingar, medan oppositionsledare har varit försiktiga med att kommentera situationen. Den venezuelanska oppositionen, som länge har varit splittrad, står inför en komplex situation där kritik mot USA:s metoder måste balanseras mot deras långvariga opposition mot Maduros styre.

Händelsen inträffar vid en tidpunkt då många länder i Latinamerika genomgår politiska förändringar, med flera nyligen valda vänsterregeringar som söker omforma regionens förhållande till USA. Gil Pintos tal till FN representerar sannolikt bara början på vad som kan bli en utdragen diplomatisk kris med potentiellt långtgående konsekvenser för hela den amerikanska kontinenten.