En företagare i Sundsvall har dömts för givande av muta till den tidigare vd:n för det kommunala bolaget Skifu, Sundsvalls industrifastigheter AB, genom att sponsra vd:ns anhörig och förmedla en hyreslägenhet. Tingsrätten fastställde att fyra separata fall av mutbrott ägde rum mellan 2018 och 2020. Tre av dessa gällde sponsring till ett totalt värde av 45 000 kronor, medan det fjärde fallet rörde förmedlingen av en lägenhet. Domstolen slog fast att även förmåner till anhöriga kan betraktas som muta om de är avsedda att påverka tjänstemannens beslut. Detta är en ny prövning av fallet efter att den första domen ogiltigförklarades på grund av misstänkt jäv hos en nämndeman. I den första rättegången dömdes företagaren till tre månaders fängelse, men i denna omgång blev straffet mildrat till villkorlig dom och en skyldighet att betala 35 000 kronor i rättegångskostnader till staten.
Företagaren har under hela processen nekat till brott och vidhåller att han inte ångrar sitt agerande. Han menar att hans handlingar inte var avsedda som mutor, utan snarare som en del av normal affärssed. I polisförhör 2021 ifrågasattes värdet av hyreskontraktet som en förmån. Företagaren svarade då att han endast skulle sett det som en förmån om hyran varit lägre än marknadsvärdet. Han betonar sin långvariga relation med den tidigare vd:n, över 30 år, och menar att det var naturligt att vd:n vände sig till honom för att hitta en lägenhet. Han uttrycker en viss ånger över att inte ha hanterat situationen annorlunda, men specificerar inte exakt vad han skulle ha gjort annorlunda. Företagarens försvar bygger på att hans handlingar inte var avsedda att påverka vd:ns beslut i affärer med Skifu.
Domen belyser komplexiteten i mutlagstiftningen och hur även indirekta förmåner till anhöriga kan betraktas som muta. Tingsrätten anser det bevisat att företagaren, genom att gynna vd:ns anhörig, försökte skapa en positiv relation till vd:n, vilket skulle kunna påverka hans beslut i affärsförhandlingar med Skifu. Att företagaren äger flera bolag och har affärsrelationer med Skifu stärker misstanken om att förmånerna var avsedda att påverka vd:ns opartiskhet. Även om företagaren hävdar att sponsringen och lägenhetsförmedlingen inte var avsedda som mutor, anser tingsrätten att det finns tillräckliga bevis för att döma honom för givande av muta.
Fallet väcker frågor om gränsdragningen mellan affärsmässighet och korruption. Företagarens argument om att hans agerande var i linje med gängse affärspraxis avfärdas av tingsrätten. Domen understryker vikten av transparens och objektivitet i affärsrelationer med offentliga aktörer. Att gynna anhöriga till beslutsfattare kan uppfattas som ett försök att påverka beslut och därmed undergräva förtroendet för den offentliga sektorn. Domstolen markerar tydligt att sådant beteende inte accepteras och att även indirekta förmåner kan leda till fällande dom för mutbrott.
Detta fall har fått stor uppmärksamhet i Sundsvall och väcker frågor om affärskulturen och relationen mellan näringsliv och offentlig sektor. Det är andra gången fallet prövas i tingsrätten, vilket ytterligare ökar intresset för utgången. Den mildare domen i denna omgång, jämfört med den första rättegången, kan bero på flera faktorer, inklusive den tidigare nämndemannens jäv. Det återstår att se om domen kommer att överklagas och hur fallet slutligen kommer att avgöras.
Domen är en påminnelse om vikten av att upprätthålla etiska riktlinjer i affärslivet och att undvika situationer som kan tolkas som muta. Den tydliggör också att även förmåner till anhöriga kan betraktas som muta om de är avsedda att påverka en tjänstemans beslut. Företagarens argument om att hans agerande var i enlighet med gängse affärspraxis avfärdas av tingsrätten, vilket signalerar att det finns en låg tolerans för beteenden som kan uppfattas som korruption. Fallet har potentiellt långtgående konsekvenser för hur affärsrelationer med offentliga aktörer hanteras i framtiden.
