Kalla prognosen driver upp Europas energipriser

Stigande gaspriser i Europa påverkar nu elräkningarna för svenska hushåll. Sedan årsskiftet har gaspriset på den nederländska börsen ökat med hela 49 procent till strax över 40 euro per megawattimme, en utveckling som får direkta konsekvenser för elmarknaden i Sverige och övriga Europa.

”Gas prissätts utifrån förväntningar om hur vintern kommer att bli, och nu verkar det bli kallare än väntat,” förklarar Kristian Rune Poulsen, energianalytiker vid branschorganisationen Green Power Denmark, för nyhetsbyrån Ritzau.

Genomsnittliga elpriset i Sverige har under januari månad legat mellan 84 öre och 1,07 kronor per kilowattimme, med högst priser i de södra delarna av landet enligt elbörsens Nord Pools data. För att hitta högre prisnivåer måste man gå tillbaka till 2023, vilket illustrerar den nuvarande marknadssituationens allvar.

De stigande priserna kommer i en tid då Europa fortfarande anpassar sig till en förändrad energimarknad efter omställningarna i den europeiska gasförsörjningen de senaste åren. Flera länder har arbetat intensivt med att diversifiera sina energikällor och minska beroendet av rysk gas, men marknaden är fortfarande känslig för temperatursvängningar och utbudsstörningar.

Särskilt i södra Sverige, där elmarknaden är starkare sammankopplad med kontinenten via överföringskapacitet till Danmark och Tyskland, märks prisökningarna tydligt. De regionala prisskillnaderna inom landet förstärker den redan pågående debatten om Sveriges elområdesindelning och behov av ökad överföringskapacitet mellan norra och södra delarna av landet.

Energimarknadsexperter pekar på att situationen understryker sårbarheten i Europas energisystem trots betydande framsteg inom förnybar energi. Vindkraft och solenergi utgör en växande andel av elproduktionen, men när vädret inte samarbetar – med kallt väder och potentiellt mindre vind – ökar fortfarande beroendet av gas för att balansera systemen.

Situationen påminner om energikrisen 2021-2022, om än i mindre skala, när Europa upplevde rekordhöga gaspriser till följd av minskade ryska leveranser och ökad efterfrågan efter pandemin. Då nådde gaspriserna över 300 euro per megawattimme, jämfört med dagens nivåer runt 40 euro.

För svenska hushåll betyder detta att vinterräkningarna kan bli högre än väntat, särskilt för dem med rörliga elavtal. Många konsumenter som under hösten valde att inte binda sina elavtal när priserna var relativt låga kan nu möta betydande prisökningar om trenden fortsätter.

Industrianalytiker ser dock en större motståndskraft på marknaden jämfört med tidigare år. Europas gaslagringsanläggningar är välfyllda inför vintern, vilket ger en buffert mot alltför extrema prissvängningar. Dessutom har flera länder, inklusive Sverige, ökat sin beredskap för att hantera energipristoppar och potentiella försörjningsproblem.

Energimyndigheten i Sverige följer utvecklingen noga och har uppmanat till fortsatt energieffektivitet, trots att det akuta krisläget från förra vintern har avtagit. Samtidigt pågår diskussioner om långsiktiga lösningar för att minska prisvolatiliteten på den nordiska och europeiska energimarknaden.

För energiintensiva industrier innebär de stigande priserna ytterligare utmaningar i en tid då många redan kämpar med höga produktionskostnader och internationell konkurrens. Branschorganisationer har uppmanat till politiska åtgärder för att säkerställa konkurrenskraften för svensk industri.

Marknadsbedömare förväntar sig att prisläget kommer att vara känsligt för väderprognoser under återstoden av vintersäsongen, med potential för både ytterligare ökningar och stabilisering beroende på temperaturutvecklingen i Europa.