Zaporizjzja kärnkraftverk har startats om efter längsta driftstoppet

Ryska myndigheter förbereder för att återstarta Europas största kärnkraftverk efter en nästan två veckor lång avstängning. Kärnkraftverket i Zaporizjzja-regionen togs ur drift i slutet av september efter rapporter om explosioner och nya strider i närheten.

Enligt Rosatoms högsta chef, som citeras i ryska statskontrollerade medier, finns det för närvarande ingen risk, men ”radikala åtgärder” krävs för att starta upp anläggningen igen. ”Vi förbereder oss för det”, uppger han.

Observatörer från FN:s atomenergiorgan IAEA varnade på måndagen för beskjutning både mot och från området. Artillerield ska ha slagit ned cirka en kilometer från anläggningen, vilket ökar oron för säkerheten kring det ömtåliga kärnkraftverket.

Kärnkraftverket i Zaporizjzja är inte bara det största i Europa, utan har också en betydande roll för regionens energiförsörjning. Anläggningen består av sex tryckvattenreaktorer av sovjetisk tillverkning. Sedan krigets tidiga skede har kraftverket befunnit sig under rysk ockupation, vilket har komplicerat driften och säkerheten.

Under konfliktens gång har både Ryssland och Ukraina upprepade gånger varnat för att motpartens attacker skulle kunna orsaka en katastrof av enorma mått. Den internationella oron för ett potentiellt haveri har varit stor, då konsekvenserna skulle kunna bli förödande för både miljön och människor långt utanför Ukrainas gränser.

Anläggningen ligger i staden Enerhodar, precis intill floden Dnepr. Floden utgör i dagsläget frontlinjen i kriget, med stridande parter på vardera sidan. Denna geografiska position gör kraftverket särskilt sårbart, då det befinner sig mitt i konfliktens centrum.

Den pågående avstängningen är den tionde sedan krigets början, men även den längsta hittills. Under avstängningen förses reaktorernas kylsystem med el från dieseldrivna reservgeneratorer, vilket är en tillfällig lösning som inte är avsedd för långvarig drift.

Enligt energiexperter är långvarig förlitan på reservkraft alltid en riskfaktor. Dieselgeneratorerna är visserligen byggda för att klara kritiska situationer, men förlängd drift ökar risken för tekniska fel och bränslebrist.

IAEA har sedan krigets början försökt säkerställa anläggningens säkerhet genom kontinuerliga inspektioner och närvaro av observatörer. Organisationens generaldirektör Rafael Grossi har vid upprepade tillfällen uttryckt sin oro över situationen och uppmanat till en demilitariserad zon runt kärnkraftverket.

Zaporizjzja-verkets framtid förblir osäker. Återstarten av ett kärnkraftverk under dessa omständigheter är en komplex process som kräver noggrann planering och säkerhetsåtgärder. Normalt sker sådana operationer under stabila förhållanden med full tillgång till expertis, reservdelar och teknisk support.

Energisituationen i Ukraina har varit ansträngd sedan krigets början, med återkommande strömavbrott som påverkat civilbefolkningen hårt. Vintern närmar sig nu, vilket ytterligare ökar behovet av pålitlig energiförsörjning.

Den internationella gemenskapen fortsätter att bevaka situationen noga. Såväl EU som USA har uttryckt djup oro över säkerheten vid anläggningen och uppmanat till återhållsamhet från båda parter i konflikten.

Rosatoms uttalande om förestående ”radikala åtgärder” tolkas av vissa analytiker som ett tecken på att Ryssland planerar mer omfattande tekniska ingrepp vid anläggningen, möjligen för att säkerställa långsiktig kontroll över energiresursen, oavsett krigets utveckling.