Zelenskyj säger att fredsavtalet är tio procent ifrån

I Zelenskyjs nyårstal framgick det att Ukraina eftersträvar ett slut på kriget, dock inte till ”vilket pris som helst”. Presidenten betonade att eventuella fredsavtal måste innehålla robusta säkerhetsgarantier för att avskräcka Ryssland från framtida invasionsförsök.

Trots vissa framsteg i fredssamtalen varnade Zelenskyj att de mest kritiska frågorna ännu inte har lösts. Uttalandet kommer efter att representanter från Ukraina och Ryssland deltog i förhandlingar i Tyskland under december månad, där flera svåra frågor diskuterades.

En av de mest komplicerade olösta frågorna rör Donbass-regionen i östra Ukraina. Området har varit en central konfliktzon sedan 2014 när proryska separatister, med stöd från Moskva, tog kontroll över delar av regionen. Sedan den fullskaliga invasionen i februari 2022 har Ryssland utökat sin kontroll över området och hävdar att vissa delar nu tillhör den ryska federationen – något som det internationella samfundet inte erkänner.

USA:s president Donald Trump uttryckte på söndagen optimism och hävdade att ett avtal för att avsluta kriget är närmare än någonsin tidigare. Detta uttalande har väckt både hopp och skepticism bland internationella observatörer, särskilt mot bakgrund av Trumps tidigare uttalanden om konflikten och hans relation till den ryska ledningen.

Även Polens premiärminister Donald Tusk gav uttryck för försiktig optimism när han indikerade att kriget skulle kunna avslutas inom en snar framtid. Polen har varit en av Ukrainas starkaste allierade i regionen och har tagit emot miljontals ukrainska flyktingar sedan krigets början.

Säkerhetsgarantier framstår som en avgörande fråga för den ukrainska sidan. Efter att ha gett upp sina kärnvapen på 1990-talet genom Budapestmemorandumet, där Ukraina fick löften om territoriell integritet från bland annat Ryssland, finns nu en utbredd uppfattning i Kiev att framtida garantier måste vara mer konkreta och bindande.

Internationella förhandlingar om konflikten har pågått i olika format sedan krigets början. Tidigare försök till vapenvila och fredssamtal har dock inte lett till varaktiga lösningar. De tyska samtalen i december representerade ett av de senaste initiativen för att nå en diplomatisk lösning.

Ekonomiska faktorer spelar också in i fredsprocessen. Kriget har orsakat enorma skador på Ukrainas infrastruktur och ekonomi, med kostnader som uppskattas till hundratals miljarder euro. Samtidigt har de internationella sanktionerna mot Ryssland påverkat den globala ekonomin, särskilt energi- och livsmedelsmarknaderna.

Regionala maktbalanser i Östeuropa påverkas också av konfliktens utveckling. Länder som Polen, de baltiska staterna och andra före detta sovjetrepubliker följer situationen noggrant, medvetna om att utfallet kan få långtgående konsekvenser för deras egen säkerhet.

Trots de försiktigt optimistiska signalerna från vissa världsledare förblir situationen på marken allvarlig. Strider fortsätter längs frontlinjen, och civila fortsätter att drabbas av krigets konsekvenser. Humanitära organisationer rapporterar om fortsatta behov av stöd till miljontals ukrainare som tvingats fly sina hem.

Zelenskyjs betoning på att inte acceptera fred till ”vilket pris som helst” återspeglar en bredare debatt inom Ukraina om vilka kompromisser som kan accepteras. Opinionsmätningar visar att en majoritet av ukrainarna motsätter sig territoriella eftergifter, särskilt efter de omfattande lidanden befolkningen genomgått under krigets gång.

Medan diplomatiska ansträngningar fortsätter, förblir frågan om hur en hållbar fred kan uppnås utan att kompromissa med Ukrainas suveränitet en av de mest komplexa utmaningarna i modern europeisk historia.