Alla friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen

Efter långvarig politisk strid: Offentlighetsprincipen ska nu gälla för friskolor

Under hela mandatperioden har Tidöpartierna varit oeniga om huruvida offentlighetsprincipen ska omfatta friskolor. Nu står det klart att den hårdare offentlighetsprincipen, inte den mildare insynsprincipen som förespråkats av Moderaterna och Sverigedemokraterna, kommer att införas.

Liberalernas partiledare och utbildningsminister Simona Mohamsson förklarar beslutet för DN:

”Vi har så stora problem med friskolesystemet, som gör att friskolor kan ha färre behöriga lärare, större klasser och fuska med betygen. Det är en sektor där det behöver råda full insyn, så att föräldrar, skattebetalare och journalister kan kontrollera att våra skattepengar som är avsedda för skolan inte ska gå till annat.”

Liberalerna har drivit frågan ensamma bland Tidöpartierna, men har nu fått med sig de övriga partierna för att ”göra upp med den här delen av borgerlighetens friskolearv”, enligt Mohamsson. Hon tillägger att regeringen kommer presentera ytterligare förslag som innebär stora förändringar för friskolorna under innevarande mandatperiod.

Framför allt handlar det om förslag från det första delbetänkandet i vinstutredningen som presenterades i våras. Delbetänkandet innehöll bland annat förslag om att friskolor inte ska få dela ut vinst samtidigt som de har allvarliga kvalitetsbrister.

Almegas invändningar avfärdas

Friskolornas branschorganisation Almega har motsatt sig offentlighetsprincipen och menar att den skulle skada friskolornas verksamhet. De har i stället förespråkat en mildare insynslag.

Utbildningsministern avfärdar branschens invändningar: ”Jag förstår över huvud taget inte deras invändningar. De hanterar skattepengar som ska gå till skolan. Då måste det också råda full insyn i deras verksamhet så föräldrar och andra kan följa hur pengarna används. Det handlar om information om friskolornas ekonomi, om deras lärare, betygen – precis så som det i dag är för de kommunala skolorna.”

Undantag för mindre friskolor

I det kommande lagförslaget finns vissa lättnader för mindre huvudmän och koncerner som har färre än 450 elever. De ska slippa lämna ut dokumentation ”skyndsamt” och kan istället göra det ”inom rimlig tid”. Detta kan exempelvis gälla en byskola på landet under sommarlovet när stora delar av personalen är ledig.

På frågan varför undantaget inte gäller små kommuner, exempelvis Bjurholm med endast en skola med 280 elever, svarar Mohamsson att kommuner har tillgång till en kommunal förvaltning för att möta dessa behov.

För att underlätta övergången kommer undantagen från skyndsamhetsregeln att gälla samtliga friskolor under de första två åren efter att lagändringen trätt i kraft. Detta för att ge skolorna tid att anpassa sig till förändringen.

Långdragen politisk process

Frågan om offentlighetsprincipen i friskolor har varit en följetong i svensk politik. Redan 2013 föreslog Friskolekommittén, där samtliga riksdagspartier ingick, att offentlighetsprincipen skulle omfatta friskolor. S-regeringen tillsatte 2014 en utredning, men det resulterade aldrig i något lagförslag.

År 2020 skapades ytterligare kontroverser när SCB beslutade att uppgifter om friskolor skulle betraktas som affärshemligheter eftersom skolorna konkurrerar om elever. Skolverket följde efter och hemligstämplade all skolstatistik. Samma år röstades ett utskottsinitiativ från vänstern om offentlighetsprincipen i friskolor ned av M, C, L, KD och SD.

Tidöpartierna, inklusive Liberalerna, röstade senast den 9 april 2024 nej till ett tillkännagivande från oppositionen om att införa offentlighetsprincipen för friskolor. Men redan dagen efter deklarerade Liberalerna att partiet ville att offentlighetsprincipen skulle omfatta alla skolor.

Vägen framåt

Ett färdigt lagförslag ska läggas fram och röstas igenom i riksdagen den 12 juni, enligt planerna. Den nya lagen ska börja gälla i januari 2027. På frågan om vad regeringen kommer att göra om Lagrådet säger blankt nej, svarar Mohamsson bestämt:

”Min utgångspunkt är att det här ska drivas igenom. Det är avgörande för att vi ska kunna reformera ett icke fungerande friskolesystem.”

Förändringen markerar en betydande vändpunkt i den svenska skolpolitiken och kan ses som en seger för de som länge förespråkat ökad transparens i friskolesektorn.