Demokratins tillbakagång: Nya forskningsrapporten visar oroväckande trender

Forskningsinstitutet V-Dem publicerade nyligen sin årliga rapport om demokratins tillstånd i världen, och resultaten är nedslående. Rapporten visar en dramatisk tillbakagång för demokratin globalt. För tjugo år sedan levde hälften av världens befolkning i demokratiska stater – idag är den siffran nere på endast 26 procent.

Enligt rapporten befinner sig 44 länder i en process av autokratisering, där demokratiska institutioner och rättigheter stegvis monteras ned inifrån av folkvalda ledare. Detta representerar en ny trend i hur demokratier faller – inte genom militärkupper utan genom demokratiska val.

USA under Donald Trumps styre framstår som ett särskilt alarmerande exempel. Enligt V-Dem klassificeras USA inte längre som en liberal demokrati, och försämringen har skett anmärkningsvärt snabbt. En liberal demokrati kännetecknas inte bara av allmänna och fria val utan också av maktdelning, medborgerliga rättigheter och olika former av yttrandefrihet – områden där Trump enligt rapporten orsakat allvarlig skada.

Utvecklingen i USA visar att även etablerade demokratier är sårbara. I Europa pågår autokratiseringsprocesser i sju EU-länder, däribland Italien. Rapporten uttrycker också oro för demokratins tillstånd i Storbritannien. Denna utveckling ställer oss inför en central fråga: Varför står demokratin så skyddslös?

Det är särskilt förbryllande eftersom det idag finns omfattande kunskap om hur hoten mot demokratin ser ut. Experter var tidigt ense om att Trump skulle undergräva demokratiska institutioner i USA, och deras förutsägelser om tillvägagångssättet har visat sig stämma med anmärkningsvärd precision.

En förklaring skulle kunna vara att väljare inte prioriterar demokratiska värden. World Values Survey från 2022 ger viss grund för denna tolkning – 52 procent av de tillfrågade uppgav att de skulle föredra en stark ledare som inte brydde sig om val och parlament. Paradoxalt nog visar samma undersökning att allt fler människor samtidigt värdesätter liberala ideal som frihet och jämlikhet.

En mer trolig förklaring är att väljare ofta inte är medvetna om att de röstar på kandidater som hotar demokratin. De auktoritära ledarna är sällan öppna med sina planer. Trump har exempelvis ”skämtat” om att avskaffa val, men hans officiella budskap har varit att han ska rädda den amerikanska demokratin från en illiberal vänster.

Samtidigt arbetade högerkonservativa tankesmedjor som Heritage Foundation i det tysta med Project 2025 – ett 900-sidigt dokument som detaljerat beskriver hur det amerikanska samhällssystemet ska transformeras. Trump förnekade kopplingar till projektet, men idag har cirka hälften av planerna redan genomförts. Undersökningar visar att många väljare aldrig hört talas om Project 2025, och bland dem som kände till det trodde många inte att Trump var involverad.

Ett annat oroande mönster är när etablerade partier väljer att samarbeta med auktoritära krafter. Detta skapar incitament att tona ned de demokratiska riskerna. Vanliga argument är att radikala partier blir mer moderata när de tvingas ta regeringsansvar. Statsvetarna Stephen Levitsky och Dan Ziblatt hävdar i boken ”Så dör demokratier” att detta ofta är första steget mot ett auktoritärt maktövertagande. Etablerade partier fungerar som demokratins grindvakter, och när de av opportunism samarbetar med extremister utsätts demokratin för fara.

I Sverige syns tecken på faktapolarisering gällande bedömningen av demokratins tillstånd. När svenska väljare tillfrågas om påståendet att USA inte längre är en demokrati instämmer 86 procent av V/S/MP/C-väljarna, medan endast 52 procent av L/KD/M/SD-väljarna håller med. Hela 45 procent i den senare gruppen avvisar påståendet.

Detta är oroväckande eftersom frågan om hur demokratier undergrävs inte bör vara en politisk fråga utan en faktafråga baserad på forskning. Om stora väljargrupper avvisar eller är omedvetna om vad demokratiexperter säger om utvecklingen i USA, finns det skäl att oroa sig även för den svenska demokratins framtid.