DN Debatt Repliker. ”Om en 10-åring skjuter – ska ni sänka straffåldern igen?”

I Svenska experter varnar mot att basera kriminalpolitik på känslor

En grupp av sex framstående experter inom kriminalfrågor har gått samman i en stark uppmaning till beslutsfattare att grunda kriminalpolitiken på vetenskaplig evidens snarare än på känslomässiga reaktioner och politiska opinioner. I en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter argumenterar de för att den senaste tidens diskussioner om straffålder riskerar att föra svensk kriminalpolitik i fel riktning.

Experterna uttrycker särskild oro över förslag om att sänka straffåldern ytterligare, något som aktualiserades efter händelser där mycket unga personer misstänkts för allvarliga våldsbrott. ”Frågan vi ställer är hur långt denna logik sträcker sig. Om en tioåring skulle skjuta någon, blir då nästa steg att sänka straffåldern igen?” skriver debattörerna.

Artikelförfattarna pekar på att kriminalpolitiska beslut bör grundas i forskning och beprövad erfarenhet, inte i känslomässiga reaktioner på enskilda händelser. De framhåller att evidensen visar att straff sällan har den preventiva effekt som många föreställer sig, särskilt när det gäller barn och ungdomar.

”Få skulle känna tillfredsställelse över att se ett barn bestraffas,” understryker experterna och hänvisar till forskning som visar att tidiga insatser av socialt stödjande karaktär är betydligt mer effektiva än straff för att förhindra att unga människor hamnar i kriminalitet.

De senaste årens ökning av ungdomsbrottslighet, särskilt i utsatta områden, har skapat en intensiv debatt om hur samhället bör reagera. Flera politiska partier har förespråkat hårdare tag och sänkt straffålder, något som experterna nu varnar för kan få kontraproduktiva effekter.

”Det finns ingen snabb lösning på komplexa samhällsproblem,” framhåller debattörerna. ”Att straffa sig ur problem som har sin grund i socioekonomisk utsatthet, bristande integration och ett samhälle som misslyckas med att ge alla barn en god start i livet kommer inte att fungera.”

Artikeln tar också upp internationella erfarenheter och jämförelser med länder som har strängare påföljder för unga lagöverträdare. Experterna menar att dessa exempel snarare visar på riskerna med en alltför repressiv politik. Länder med fokus på rehabilitering och förebyggande arbete tenderar att ha bättre resultat vad gäller att minska återfall i brott bland unga.

Sveriges nuvarande straffålder på 15 år ligger i linje med de flesta europeiska länder. Experterna påpekar att den internationella trenden går mot att höja, inte sänka, straffålder eftersom kunskapen om barns utveckling och mognad har ökat. De hänvisar till FN:s barnkonvention som Sverige har förbundit sig att följa, vilken betonar barns särskilda rättigheter och behov av skydd.

”Det finns en risk att vi i jakten på snabba lösningar på komplexa problem skadar fler barn än vi hjälper,” varnar experterna. De förespråkar istället en mer nyanserad debatt som tar hänsyn till forskningsresultat och långsiktiga konsekvenser av olika åtgärder.

Avslutningsvis uppmanar experterna politiker och beslutsfattare att motstå frestelsen att använda straffskärpningar som ett enkelt svar på komplexa samhällsproblem. De efterlyser istället en helhetssyn där förebyggande arbete, tidiga insatser och sociala stödåtgärder får en central roll i arbetet mot ungdomsbrottslighet.

”Kriminalpolitik som bygger på evidens snarare än känslor är inte bara mer human – den är också mer effektiv,” avslutar debattörerna sin artikel.