DN Debatt. ”Skjut upp gymnasievalet – 15 år är för tidigt att välja liv”

Regeringens nya utredning om gymnasieskolan väcker hopp för svensk industri

Regeringens beslut att utreda gymnasieskolans struktur välkomnas av industrin som ett viktigt steg för att stärka både ungas framtid och Sveriges konkurrenskraft. För industrisektorn, som står inför en omfattande kompetensutmaning, är detta en möjlighet att forma en gymnasieskola som bättre motsvarar arbetslivets behov.

Svenska industriföretag söker idag medarbetare som kan kombinera praktiska färdigheter med teoretisk kunskap – yrkeskunniga tekniker, operatörer, maskinförare och ingenjörer. Behovet är redan stort och fortsätter att växa i takt med den tekniska utvecklingen. En modern gymnasieskola skulle kunna ge eleverna de breda och hållbara kunskaper som krävs för livslång utveckling i arbetslivet.

Trots att initiativet är välkommet finns det en oro över att utredningens direktiv är för snäva. Gymnasieskolan har under lång tid varit föremål för ständiga justeringar och förändringar, senast med införandet av ämnesbetyg. Problemen med avhopp och felaktig dimensionering kvarstår dock, vilket tyder på att mer genomgripande reformer behövs snarare än ytterligare lappande och lagande.

För att utredningen ska ge önskad effekt lyfter industrin fram tre centrala frågor som bör prioriteras. Den första handlar om att avskaffa den skarpa gränsen mellan högskoleförberedande och yrkesprogram. Denna uppdelning beskrivs som otidsenlig och motsäger hur den moderna industrin faktiskt fungerar, där ”praktiska teoretiker” och ”teoretiska praktiker” arbetar sida vid sida.

Industrin förespråkar istället en modell där alla elever får en gemensam kunskapsbas med möjlighet att bygga vidare i olika riktningar. Detta skulle underlätta programbyten, minska risken för felval och höja yrkesutbildningarnas status. Framför allt skulle det bättre spegla hur moderna industriyrken ser ut: avancerade, teknikintensiva och i hög grad kunskapsbaserade.

Den andra viktiga frågan rör ambitionen att skapa utbildningar med bred kompetens och höga krav. Industrin varnar för förslag som skulle kunna leda till ”lättare vägar” in i gymnasiet genom sänkta kunskapskrav från grundskolan eller förkortad utbildningstid – idéer som har förekommit i tidigare utredningar och i den politiska debatten.

Industrins representanter betonar att de behöver medarbetare med solid grund i kärnämnen som svenska, matematik och naturvetenskap. Att förenkla eller förkorta programmen skulle minska elevernas möjligheter att möta arbetslivets ökande kunskapskrav och riskera att göra yrkesutbildningarna mindre attraktiva.

Erfarenheten visar också att personer som lämnar gymnasiet med för smal kompetens får svårare att etablera sig långsiktigt och att utvecklas i takt med teknikutvecklingen. Det vore olyckligt om reformer som syftar till att stärka elevernas möjligheter istället begränsar deras framtidsval genom att erbjuda genvägar. Regeringen uppmanas därför att tydliggöra att målet måste vara att alla elever ska klara grundskolan och vara väl förberedda för gymnasiestudier.

Den tredje centrala frågan handlar om att senarelägga gymnasievalet. Att kräva genomtänkta livsval av 15-åringar anses orimligt. Många unga är osäkra, mognar i olika takt och har begränsad kunskap om arbetsmarknadens möjligheter när de står inför detta viktiga val.

Industrin föreslår därför att gymnasiets första del utformas mer gemensamt, så att eleverna kan göra stegvisa val och får en bättre grund innan de styrs in på en specifik väg. Erfarenheter från Teknikcollege visar att en gemensam inledande del har gjort det lättare för elever att byta program och hitta rätt. Ett senarelagt val skulle minska felvalen, öka motivationen och ge bättre möjligheter att hitta rätt väg – också till industrins många yrken.

Utredningen ses som en unik chans att bygga en gymnasieskola som verkligen förbereder unga för ett föränderligt arbetsliv samtidigt som den säkrar Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning. Industrins arbetsgivare står redo att bidra med sin erfarenhet, kunskap och konkreta lösningar för att skapa en skola som ger fler unga en ljus framtid och förser industrin med den kompetens som Sverige behöver.