Domstolar varnar: Lagar om kärnkraft stiftas för fort

Regeringens kärnkraftssatsning möter utmaningar kring avfallshantering

Regeringens ambition att bygga nya kärnkraftsreaktorer ställer krav på utökad infrastruktur för hantering av radioaktivt avfall. Ett omfattande statligt stödsystem har implementerats för att uppmuntra energibranschen att investera i kärnkraft, och strax före jul lämnade ett projektbolag, ägt av statliga Vattenfall tillsammans med flera tunga industriföretag, in den första ansökan om ekonomiskt stöd.

Den ökade kärnkraftsproduktionen kommer dock att generera mer farligt avfall som kräver avancerade långtidslagringsanläggningar. Befintliga och hittills planerade anläggningar är otillräckliga för att hantera den förväntade mängden. Under hösten presenterade regeringens utredare förslag på framtida avfallshantering, vilka nyligen har varit ute på remiss.

Förslagen har fått positivt gensvar från flera tunga remissinstanser, däribland Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Chalmers tekniska högskola samt flera branschaktörer. Samtidigt varnar landets miljödomstolar för konsekvenserna av den höga hastigheten i lagstiftningsarbetet.

”Utredningarna bedrivs i ett högt tempo och förslagen är mycket omfattande och har kopplingar sinsemellan. För remissmyndigheter innebär detta svårigheter att få en helhetsbild av förslagen och dess konsekvenser”, skriver miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i sitt remissvar.

Även Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt uttrycker oro över ”det uppdrivna tempot” och mängden förslag som presenteras under kort tid. ”Det är svårt att få överblick och sammanhang”, konstaterar domstolen i sitt yttrande.

Utredarens huvudförslag innebär att ett nytt icke vinstdrivande bolag skulle få det samlade ansvaret för avfallshanteringen, med både staten och reaktorinnehavarna som delägare. Detta kräver omfattande lagändringar som enligt förslaget bör träda i kraft redan sommaren 2024.

De ekonomiska aspekterna av avfallshanteringen är betydande. Riksgälden har beräknat att staten kan behöva bidra med tiotals miljarder kronor för att hantera avfallet från nya reaktorer. Kostnadsbilden påverkas av antalet nya reaktorer – ju fler reaktorer som byggs och bidrar ekonomiskt till avfallshanteringen, desto mindre blir statens andel av kostnaderna.

Sverige har sedan tidigare ett planerat slutförvar för kärnbränsle som fick klartecken 2022 av den dåvarande S-regeringen. Anläggningen, som byggs i Östhammars kommun nära Forsmarks kärnkraftverk, är utformad för att vara strålsäker i 100 000 år, även om vissa miljöprövningar fortfarande kvarstår. Den godkända metoden innebär att avfallet innesluts i kopparkapslar som placeras djupt i urberget, omgivna av betonitlera som fungerar som stötdämpare.

Denna metod har dock kritiserats av miljöorganisationer. MKG (Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning) anser att lösningen är osäker. I dagsläget förvaras det befintliga kärnkraftsavfallet i ett mellanlager i Oskarshamn, kallat Clab.

Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ansvarar för frågan om hur använt kärnbränsle ska lagras långsiktigt. Hon står nu inför utmaningen att balansera regeringens ambitioner för utökad kärnkraft med behovet av säkra, långsiktiga lösningar för avfallshanteringen, samtidigt som kritiska röster höjs angående den snabba processen för regeländringar på området.

Utvecklingen sker i en tid då energifrågor står högt på den politiska agendan i Sverige. Den fortsatta hanteringen av dessa förslag kan få långtgående konsekvenser för såväl kärnkraftsindustrin som för Sveriges miljöpolitik och energiförsörjning under kommande decennier.