USA:s minskade engagemang i Europa väcker oro inom Nato

USA:s förändrade inställning till Europa och Nato har blivit alltmer uppenbar under det senaste året. När Natos försvarsministrar möts i Bryssel på torsdag kommer USA:s försvarsminister Pete Hegseth inte att närvara, vilket många ser som en oroande signal.

För ett år sedan deklarerade Hegseth att det är Europas ansvar att stoppa Putins framfart. Några dagar senare chockerade vicepresident JD Vance europeiska ledare när han på säkerhetskonferensen i München hävdade att det största hotet mot Europa inte är Ryssland, utan kommer inifrån genom att ”Europa backar från sina mest fundamentala värderingar”, med hänvisning till inskränkt yttrandefrihet.

– Det är beklagligt att Hegseth uteblir från mötet, säger Anna Wieslander, Nordeuropachef för amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Hon menar att Washington sannolikt vill signalera ett minskat intresse för Europa och Nato.

Wieslander betonar dock att denna förändring kräver dialog: – Om amerikanerna vill att Europa tar huvudansvaret för Ryssland och Ukraina, så måste det föras samtal om hur det ska gå till och i vilken form. Detta bör ske tillsammans, annars är det bara något som våra motståndare kan utnyttja.

Även JD Vance kommer, enligt aktuella uppgifter, att utebli från den kommande säkerhetskonferensen i München. I stället blir det utrikesminister Marco Rubio som representerar USA, vilket Anna Wieslander ser som positivt eftersom Rubio uppfattas som mer konstruktiv av européerna.

Risto E J Penttilä, expert på internationell politik, tolkar också vicepresidentens frånvaro som ett gott tecken: – Att Vance inte kommer visar att USA inte vill störa relationen med Europa.

Penttilä tror att USA vill lugna situationen inför de viktiga amerikanska mellanårsvalen, men menar samtidigt att Europa inte längre kommer att agera lika tillmötesgående: – Det kommer inte bara handla om att spela golf. Efter Grönlandsepisoden har man insett att Europa måste vara tuffare och öppet kritisera USA.

Europa stärker sitt försvar

Det senaste årets turbulens har fått Europa att agera mer självständigt. När USA har minskat sitt stöd till Ukraina har Europa ökat sitt engagemang. Många europeiska länder höjer nu sina försvarsanslag.

– Konturerna av den amerikanska utrikes- och säkerhetspolitiken är tydligare nu. Europa kommer längre ned i prioritetsordningen, säger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

Trots USA:s frånvaro vid vissa möten är Jonson övertygad om landets fortsatta engagemang i försvarsalliansen: – Det finns ett väldigt starkt stöd i kongressen för alliansen.

Samtidigt framhåller han att Europa måste ta ett större ansvar för den konventionella avskräckningen inom Nato och nämner FLF (Forward Land Forces) Finland, en Natostyrka med fem deltagande länder som leds av Sverige.

Peter Hultqvist, Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson, förespråkar tätare militära samarbeten mellan Norden, Baltikum, Polen och Tyskland för att skydda området från Arktis till hela Östersjön.

– Det innebär att vi måste höja vår nationella förmåga i alla länder samtidigt som vi blir oerhört starkt interoperabla. Det här skulle stärka Nato i vår del av Europa, säger Hultqvist, som även vill inkludera Frankrike och Storbritannien i samarbetet.

EU:s försvarsambitioner väcker debatt

Rysslands invasion av Ukraina och USA:s minskade engagemang har lett till att EU tar en mer aktiv roll i försvarssamarbetet. Förutom omfattande stödpaket till Ukraina har unionen sjösatt flera projekt för att stärka den europeiska försvarsindustrin.

EU-kommissionären för försvarsfrågor, Andrius Kubilius från Litauen, har föreslagit en europeisk styrka på upp till 100 000 soldater som skulle kunna ersätta amerikanska trupper om USA lämnar Europa. Förslaget har dock fått ett svalt mottagande i Sverige.

– Vi har inga indikationer på att USA kommer att lämna. Vi behöver dock förbereda oss på att man minskar sin närvaro. Framförallt vill vi se att alla Natoländer lever upp till sina åtaganden att investera i sina försvar, säger Pål Jonson.

Peter Hultqvist understryker att även om USA blivit mer oförutsägbart ska landet inte räknas bort: – Vi ska försöka sträva efter att ha dem kvar i Europa.

Samtliga Natoländer utom Spanien har förbundit sig att senast 2035 investera 5 procent av sin BNP i försvaret, fördelat på 3,5 procent militärt försvar och 1,5 procent civilt försvar. Inget land når för närvarande detta mål, men enligt preliminära siffror uppfyllde samtliga 32 medlemsländer förra året det tidigare målet om 2 procent.