Expert: ”Brytpunkt” i relationen med USA

Under onsdagens framläggning av årets utrikesdeklaration beskrev utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) en markant förändring i Sveriges relation till USA. Stenergard konstaterade att förhållandet nu har gått in i ”en ny era” och uttryckte tydlig kritik mot den amerikanska utrikespolitiken.

– Det är uppenbart att USA alltmer agerar på ett sätt som är förtroendeskadligt och som strider mot Europas värderingar om globalt samarbete och internationell rätt, sade utrikesministern i sitt anförande till riksdagen.

Denna retorik representerar en betydande förskjutning jämfört med tidigare års mer diplomatiska formuleringar och speglar en bredare europeisk oro över USA:s agerande på den internationella arenan, särskilt efter landets attack mot Venezuela och hot riktade mot Grönland.

Adam Hjorthén, lektor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, menar att utrikesdeklarationens formuleringar ligger i linje med vad flera europeiska ledare redan har uttryckt.

– Jag noterar också hur meddelandet grundas i en betoning av att det finns väldigt starka band mellan Sverige och USA, säger han och pekar på en intressant balansgång i regeringens kommunikation.

Trots den skarpa kritiken lyfter utrikesdeklarationen fram de djupa historiska, kulturella och ekonomiska band som förenar Sverige och USA. Malmer Stenergard betonade inledningsvis att länderna ”förenas av släktband sedan generationer tillbaka”, vilket enligt Hjorthén är en viktig signal.

– Hon säger att vi är i en ny era som har drivits fram av USA:s ageranden, och att det finns grund för en självrannsakan. Men det handlar samtidigt inte om att ge upp relationen helt, förklarar han.

Denna dubbla hållning – kritik kombinerad med betoning på fortsatt samarbete – återspeglar den komplexa situation som Sverige och andra europeiska länder befinner sig i. USA är fortfarande en avgörande aktör för europeisk säkerhet, särskilt i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina.

– USA har sedan efterkrigstiden haft rollen globalt som primär värnare av demokrati, och som ett land som står upp för grundläggande liberala värderingar. Men de är inte längre fanbärare för det, konstaterar Hjorthén.

Denna förändring i USA:s globala roll skapar ett dilemma för Sverige, som nyligen blivit NATO-medlem och där USA utgör alliansens militära ryggrad. Hjorthén tror därför att den svenska regeringen kommer att behöva göra svåra avvägningar framöver.

– Det skulle förvåna mig om man inte gör avkall på vissa värderingar i utbyte mot fortsatt amerikanskt militärt samarbete, säger han.

Historiskt sett finns det paralleller till dagens situation. Hjorthén lyfter fram relationerna under Vietnamkriget, då Olof Palme riktade skarp kritik mot USA:s krigföring och till och med jämförde den med Tysklands agerande under Förintelsen.

– En ytterligare parallell är hur Palmes starka kritik kom från en position av att han ”djupt värderade och uppskattade USA”, tillägger Hjorthén.

På frågan om Sverige känner sig sviket av USA i dag, svarar Hjorthén att det finns en djup besvikelse över utvecklingen i amerikansk politik.

– Jag tror att det finns en stark politisk och samhällelig förhoppning om att det demokratiska, progressiva och multikulturella USA som vi känner igen oss i ska få finnas och dominera framöver. Det är där den här krisen befinner sig. Vi har kommit till en brytpunkt där omvärlden frågar sig om det USA vi känner igen faktiskt finns i dag, avslutar han.

Utrikesdeklarationen markerar därmed ett skifte i Sveriges officiella hållning gentemot USA – från en traditionellt nära allierad till en mer kritisk, om än fortfarande samarbetsvillig, partner. Detta sker i en tid då de transatlantiska relationerna står inför flera utmaningar, inte minst inför USA:s stundande presidentval som kan komma att ytterligare förändra dynamiken mellan Europa och Amerika.