Regeringens förslag om vandelskrav väcker juridisk debatt

Migrationsminister Johan Forssell (M) meddelade nyligen att det kommande lagförslaget om bristande vandel ska gälla för alla uppehållstillstånd, även de som utfärdats innan lagen träder i kraft. Detta uppger ministern i en intervju med SvD, men han motsätter sig beskrivningen av förslaget som ”retroaktiv lagstiftning”.

”Det blir inte riktigt rätt att beskriva det som en retroaktiv lagstiftning. Vad vi säger är att det ska gälla alla uppehållstillstånd, även de som har utfärdats”, säger Forssell till DN.

Förslaget innebär i korthet att personer som uppvisar ”bristande vandel” ska kunna få sitt uppehållstillstånd återkallat eller nekas förnyelse. Exakt vad ett ”ohedersamt levnadssätt” innebär kommer att definieras närmare framöver, men enligt Forssell kan det röra sig om bidragsfusk, hot mot Sveriges säkerhet eller upprepade mindre allvarliga brott som sammantaget visar på bristande vandel.

Jurister är dock kritiska till förslaget. Erik Svensson, docent i straffrätt vid Stockholms universitet, menar att det definitivt handlar om retroaktiv lagstiftning, oavsett hur regeringen väljer att beskriva det.

”Man ruckar på de grundläggande principerna mellan den enskilde och överheten i en rättsstat”, säger Svensson och fortsätter: ”En regering får egentligen göra vad den vill, så länge den följer grundlagarna. Men allting som man kan ’skohorna’ in under exempelvis regeringsformen är naturligtvis inte lämpligt.”

Vandelskravet är ett av tolv nya lagförslag på migrationsområdet som regeringen planerar att presentera under våren. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft redan i sommar.

När det gäller den retroaktiva aspekten av förslaget ställer sig Sverigedemokraterna tydligt bakom idén. Partiets migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling beskriver det som ”jätteviktigt” att vandelskravet gäller retroaktivt, särskilt när det handlar om återtagande av uppehållstillstånd på grund av brottslighet.

Kristdemokraterna har genom sin pressekreterare Karl Gustel Wärnberg framfört att Tidöpartierna är överens om att utreda de rättsliga möjligheterna för förslaget i relation till svensk grundlag, EU-rätt, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Liberalerna har avböjt att kommentera de pågående samtalen.

Enligt statistik från SCB finns det för närvarande över 1,5 miljoner uppehållstillstånd i Sverige. Dessa fördelar sig på 563 344 för anhöriga, 155 204 för arbetsmarknad/studerande och 843 678 för flyktingar/skyddsbehövande och deras anhöriga. Det är dock viktigt att notera att inte alla dessa skulle omfattas av vandelskravet, då Moderaterna har föreslagit att skyddsbehövande ska undantas.

Regeringens egen utredare har uppmanat till försiktighet gällande retroaktiv lagstiftning. En huvudregel inom förvaltningsrätten är att ärenden ska prövas mot den lag som gäller vid prövningstillfället, men utredningen konstaterar samtidigt att det inte finns något uttryckligt förbud mot retroaktiv lagstiftning i detta sammanhang.

Forssell understryker dock att det i slutändan är politikerna som bestämmer: ”Jag litar på utredningen, men det är alltid riksdag och regering som fått väljarnas mandat i demokratiska val. Ytterst är det en fråga för väljarna att ta ställning till.”

Erik Svensson uttrycker oro över vad han ser som en problematisk utveckling: ”Den här regeringen har under den senaste tiden, på ett väldigt anmärkningsvärt sätt, gått emot väldigt entydig och relativt skarp remisskritik och kritik från lagrådet. Det sticker ut och börjar bli rejält besvärande.”

Förslaget om vandelskrav är en del av en bredare åtstramning av migrationspolitiken som regeringen driver igenom med stöd av Tidöavtalet.