Högerväljarna splittrade om nästa statsminister

Efter onsdagens regeringskris står Sverige inför en osäker politisk framtid, men Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson framträder som en tydlig favoritkandidat bland oppositionsväljarna när det gäller vem som bör ta över statsministerposten.

Enligt en ny opinionsundersökning från DN/Ipsos föredrar en majoritet av de som röstar på oppositionspartierna Andersson som nästa regeringsbildare. Mätningen, som genomfördes kort efter regeringskrisen, visar på ett starkt förtroende för den tidigare finansministern bland väljare som står till vänster på den politiska skalan.

Anderssons popularitet kan delvis förklaras av hennes långa erfarenhet inom regeringsarbete och hennes profil som en kompetent ekonomisk administratör. Som finansminister under pandemin fick hon hantera en av de svåraste ekonomiska utmaningarna i modern tid, något som stärkt hennes anseende som kriskompetent.

På den borgerliga sidan är bilden betydligt mer splittrad. Högerväljarna uppvisar inte samma enighet kring en specifik kandidat. Flera namn cirkulerar som potentiella statsministerkandidater, däribland Moderaternas Ulf Kristersson och möjligen Kristdemokraternas Ebba Busch.

Denna splittring återspeglar den komplexa parlamentariska situationen i Sverige, där inget enskilt parti har möjlighet att bilda regering på egen hand. Både vänster- och högerblocket står inför utmaningen att skapa fungerande koalitioner för att nå regeringsmakten.

Det politiska läget har blivit än mer komplicerat efter att den nuvarande regeringen fallit. Statsministerns avgång har utlöst intensiva diskussioner om hur den framtida regeringen ska se ut och vilka samarbeten som är möjliga.

Politiska analytiker pekar på att Anderssons starka ställning bland oppositionsväljarna kan ge Socialdemokraterna ett övertag i kommande regeringsförhandlingar. Samtidigt understryker de att opinionsmätningar endast ger en ögonblicksbild och att mycket kan förändras under en valrörelse.

För Socialdemokraterna, Sveriges traditionellt dominerande parti, representerar mätningen ett positivt tecken efter flera år av politiska utmaningar. Partiet har under de senaste mandatperioderna tvingats till svåra kompromisser för att kunna regera, vilket ibland har lett till kritik från den egna väljarbasen.

Oppositionspartiernas enighet kring Andersson kan också tolkas som ett tecken på att väljarna söker stabilitet i en orolig tid. Sverige står liksom många andra länder inför betydande utmaningar relaterade till ekonomisk återhämtning efter pandemin, klimatförändringar och geopolitisk osäkerhet.

Ipsos opinionsexperter påpekar att mätningen även visar på en viss trötthet bland väljarna när det gäller politisk instabilitet. Efter flera regeringskriser under de senaste åren finns det ett ökande stöd för en regering som kan leverera långsiktighet och förutsägbarhet.

På högerflygeln fortsätter diskussionerna om hur man bäst ska positionera sig inför nästa val. Den interna splittringen kring vem som är den bästa statsministerkandidaten reflekterar också bredare strategiska meningsskiljaktigheter om huruvida man ska söka samarbete med andra partier eller gå fram med en tydligare högerprofilerad politik.

Även om undersökningen ger värdefull information om väljarnas preferenser påpekar politiska bedömare att den faktiska regeringsbildningen efter ett val handlar minst lika mycket om parlamentarisk matematik och förhandlingsskicklighet som om väljaropinion.

Mätningen genomfördes genom telefonintervjuer och webbenkäter med ett representativt urval av svenska väljare. Totalt deltog drygt 1 200 personer i undersökningen, vilket ger en felmarginal på cirka tre procentenheter.

Nästa steg i den politiska processen blir förmodligen intensifierade diskussioner mellan partierna för att undersöka möjliga regeringsalternativ. Samtidigt kommer partiledarna att positionera sig inför den kommande valrörelsen, där frågor om ekonomi, välfärd och säkerhet väntas stå i centrum.