Lars Calmfors: Därför tycker jag att Sverige nu bör ansluta sig till euron

Under de tre decennier som gått sedan den första större utredningen om Sveriges förhållande till euron har mycket förändrats. Som ordförande för den ursprungliga EMU-utredningen på 1990-talet har jag nu återvänt till frågan och lett arbetet med en ny, omfattande rapport som granskar konsekvenserna av ett eventuellt svenskt eurointräde i dagens ekonomiska landskap.

Vår nya analys visar att argumenten för ett svenskt medlemskap i eurosamarbetet har stärkts betydligt under dessa år. Flera ekonomiska förutsättningar som tidigare talade mot ett valutabyte har förändrats på ett sätt som gör euron till ett mer attraktivt alternativ för Sverige idag.

De makroekonomiska riskerna med att överge kronan ter sig nu mindre än vad vi bedömde för 30 år sedan. Penningpolitikens roll har förändrats och Riksbankens möjligheter att självständigt påverka ekonomin genom ränteförändringar har minskat i betydelse. Den globala finansiella integrationen har skapat ett annorlunda ekonomiskt landskap där nationella centralbankers handlingsutrymme begränsats.

Samtidigt har EU:s ekonomisk-politiska samarbete utvecklats på ett sätt som inte kunde förutses under 1990-talet. Finanspolitiska regler har skärpts, bankunionen har etablerats och krishanteringsmekanismer har byggts upp inom euroområdet. Dessa förändringar innebär ett starkare skyddsnät för medlemsländerna vid ekonomiska kriser.

För Sveriges del kan man konstatera att den svenska ekonomin blivit allt mer integrerad med euroområdet. Svenska företag har djupa handelskopplingar till euroländerna och våra ekonomiska cykler följer i högre grad samma mönster som i övriga Europa. Detta minskar risken för att en gemensam penningpolitik skulle slå fel för Sveriges del.

Ett annat viktigt argument rör Sveriges inflytande i EU. Som utanförstående i eurosamarbetet har Sverige begränsat inflytande över beslut som i praktiken påverkar vår ekonomi i hög grad. I flera avgörande förhandlingar om EU:s framtid har eurozonen fungerat som en egen beslutsforum, där Sverige saknar plats vid bordet.

Även om ett eurointräde skulle innebära att vi förlorar möjligheten till en självständig valutakurs, visar vår rapport att denna flexibilitet inte alltid fungerat som den stabiliseringsmekanism som förespråkare för kronan hävdar. Under flera ekonomiska kriser har kronans försvagning ibland förstärkt snarare än dämpat ekonomiska problem.

Den finansiella sektorn skulle sannolikt gynnas av en gemensam valuta. Transaktionskostnaderna skulle minska och svenska företag skulle få enklare tillgång till europeiska kapitalmarknader. Detta skulle kunna stärka investeringstakten och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

Rapporten tar också upp demografiska utmaningar som Sverige delar med övriga Europa. En åldrande befolkning ställer höga krav på offentliga finanser, och inom eurosamarbetet finns idag mekanismer för ekonomisk samordning som kan underlätta hanteringen av dessa gemensamma utmaningar.

De politiska argumenten för ett svenskt eurointräde har också förstärkts genom åren. I en allt mer orolig omvärld med geopolitiska spänningar kan ett fördjupat europeiskt samarbete ge ökad ekonomisk och politisk säkerhet för Sverige.

Det ska dock understrykas att ett valutabyte fortfarande innebär både möjligheter och risker. Eurosamarbetet står inför egna utmaningar med stora skillnader i ekonomisk utveckling mellan medlemsländerna. Men vår analys pekar på att dessa risker är mindre idag än vad de bedömdes vara för 30 år sedan.

Frågan om ett svenskt eurointräde är naturligtvis inte bara ekonomisk utan också djupt politisk. En sådan förändring skulle kräva en bred folklig förankring genom en folkomröstning. Men den ekonomiska analysen ger skäl att på nytt öppna denna diskussion i Sverige.

Med tanke på de förändrade ekonomiska förutsättningarna och utvecklingen av EU:s ekonomiska samarbete bör Sverige föra en seriös och faktabaserad diskussion om eurons för- och nackdelar. Efter 30 år är det dags att ompröva vårt ställningstagande i ljuset av nya omständigheter.