Magdalena Andersson: “Att stram migration behövs är fast förankrat”

I september går Sverige till val. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson är på offensiven och siktar på att återta makten. I en omfattande intervju med Dagens Nyheter tecknas bilden av en partiledare som balanserar mellan ekonomiska löften, intern kritik och en stram migrationspolitik.

Andersson är på märkbart gott humör när hon träffar DN, direkt efter en debatt med statsminister Ulf Kristersson. Hon har nytt politiskt ammunition – Finanspolitiska rådets färska rapport som riktar skarp kritik mot regeringens ekonomiska politik.

”Nu har ju regeringen slarvat bort alla pengarna – igen”, säger Andersson innan intervjun ens börjat.

Men rapporten kritiserar även politik som Socialdemokraterna själva stått bakom. Sänkt matmoms, ett S-krav, beskrivs som både dyr och ineffektiv. Andersson erkänner att kritiken kan vara relevant, men betonar samtidigt de ekonomiska svårigheterna för många svenska hushåll idag.

Finanspolitiska rådets tyngsta kritik handlar om hur regeringen kombinerat skattesänkningar med lånefinansiering av försvarsutgifter. Totalt har Tidöpartierna genomfört skattesänkningar på drygt 100 miljarder kronor.

Skattenivån har traditionellt varit en central skiljelinje mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. S har länge sett höga skatter som ett verktyg för ökad jämlikhet. Men Andersson har inga planer på att återställa alla regeringens skattesänkningar. De skattehöjningar partiet föreslår skulle endast öka statens inkomster med lite mer än en procent.

”Det är därför skattepolitiken inte är den enda delen i vår jämlikhetspolitik. Nummer ett är arbete åt alla, vilket också betyder att få fart på tillväxten. Nummer två är välfungerande välfärd”, förklarar hon och tonar ned skatternas betydelse för ekonomisk omfördelning.

Som finansminister tillsatte Andersson Jämlikhetskommissionen, som bland annat föreslog återinförd arvsskatt, avskaffat rot-avdrag och en ny fastighetsskatt. Inget av förslagen genomfördes, och hon avvisar att de skulle bli verklighet om hon får regera igen.

Istället lovar S billigare mediciner, avgiftsfri tandvård för unga, förstärkt elstöd och en höjning av barnbidraget med 200 kronor i månaden – den första höjningen sedan 2018. För att kompensera för prishöjningarna sedan dess skulle dock en ökning på 550 kronor krävas.

”Man kan inte återställa allt i en budget, men det här är ett steg vi vill ta nu”, säger Andersson.

Medan S-ledaren är offensiv kring ekonomin har migrationspolitiken blivit partiets akilleshäl. De uppmärksammade ”tonårsutvisningarna” har skapat starka reaktioner, även internt inom partiet. Flera ungdomar som levt större delen av sitt liv i Sverige, talar svenska och går i gymnasiet hotas av utvisning – något som beskrivits som ett resultat av lagändringar Socialdemokraterna själva varit med och drivit igenom.

Kritiker inom partiet har talat om ett ”uppror” och anklagat partiledningen för tondövhet och farlig triangulering. I Köping riskerar partiets egen 21-åriga SSU-ordförande Afnan Agha att utvisas.

”Det är helt korrekt att förändringarna av lagstiftningen har fått en del effekter som inte är bra”, medger Andersson.

Problemet bottnar i att man tagit bort möjligheten till uppehållstillstånd vid ”särskilt ömmande omständigheter” och bara behållit det snävare kriteriet ”synnerligen ömmande omständigheter”. S stod bakom denna förändring, något Andersson nu säger att hon ångrar.

”Det är uppenbart att de här samlade lagändringarna har lett till utfall som inte är rimliga. Vi behöver skruva på den ventil som finns”, säger hon.

Trots intern kritik och påtryckningar från Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att återinföra den gamla lagen, vägrar Andersson gå tillbaka till tidigare lagstiftning. Vad en ”skruvad ventil” konkret innebär kan hon inte specificera, utan hänvisar till att regeringskansliets jurister behöver ta fram förslag.

”Att stram migration behövs är fast förankrat”, betonar hon och avvisar förslag på en mer generös migrationspolitik.

Vid en eventuell valseger väntar komplicerade regeringsförhandlingar med oppositionspartier som har vitt skilda syn på migrationspolitiken. På frågan om väljarna kan lita på att det faktiskt blir en stram migrationspolitik om S vinner, svarar Andersson:

”Vi är ju det absolut största partiet i en regeringskonstellation”, och tillägger att det finns ett ”oerhört brett stöd i riksdagen för en stram migrationspolitik”.

Utöver inrikespolitiken måste nästa statsminister hantera kriget i Sveriges närområde. Andersson förespråkar fortsatt stort stöd till Ukraina och vill se ökad vapenproduktion där staten tar en mer offensiv roll, exempelvis som delägare i Saab.

Inför valet presenterar Magdalena Andersson tre centrala vallöften: mer pengar i plånboken för familjer, tryggare välfärd samt ökad sammanhållning och säkerhet. Med dessa löften hoppas hon kunna övertyga väljarna att åter ge Socialdemokraterna regeringsmakten i höstens val.