Malmer Stenergard om Grönlandshotet: ”Hoppas få ner temperaturen”

Nordiska samarbetet intensifieras efter Trumps uttalanden om Grönland

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har stått i kontinuerlig kontakt med sina nordiska kollegor under den senaste turbulenta perioden, då USA:s tidigare president Donald Trump vid upprepade tillfällen uttryckt intresse för att ta över Grönland, som i dag är en autonom del av Natomedlemmen Danmark.

”Vi försöker hela tiden uppdatera varandra om läget, och det utvecklas ganska snabbt. Det är stor oro. Det är mycket allvar,” säger Maria Malmer Stenergard.

Situationen har dock delvis lugnat sig efter att Trump i ett tal i Davos på onsdagen klargjorde att han inte avser att använda våld för att ta kontroll över Grönland. ”Folk trodde jag skulle använda våld. Jag vill inte använda våld. Jag kommer inte använda våld,” sade den tidigare presidenten.

På torsdagskvällen tar Maria Malmer Stenergard emot Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen för överläggningar. En central punkt på dagordningen är det ”ramverk” som Trump meddelat att han utarbetat i samråd med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Varken utrikesministern eller statsminister Ulf Kristersson (M) uppger sig känna till detaljerna i detta ramverk. ”Men jag uppfattar från den danska statsministern att det är bra om man nu har fått bort det som var värst i retoriken och i stället kan diskutera hur man gemensamt stärker säkerheten på Grönland,” sade Kristersson vid en pressträff på torsdagen.

”Jag tror det kommer bli tydligare de kommande dagarna. Men som jag uppfattar det så kommer man fortsätta diskussionen inom ramen för det som bestämdes när den danske utrikesministern var i Washington,” tillägger Malmer Stenergard.

Trots de försiktigt positiva signalerna komplicerades läget på nytt under torsdagseftermiddagen. I en intervju med Fox News framförde Trump nya krav där han efterfrågade ”totalt tillträde utan tidsbegränsning” till Grönland – utan ekonomisk ersättning.

Malmer Stenergard uttrycker förhoppningar om att tonläget från amerikansk sida ska normaliseras, eftersom de senaste dagarnas utspel har skadat tilliten i de transatlantiska relationerna.

”Slutsatsen jag drar om man beaktar det allvarliga hot vi ser från öst, och nu signalerna från väst, är att vi måste stärka den europeiska sammanhållningen och säkerheten. Och Sverige gör just nu det genom att investera i vår säkerhet,” säger hon.

Grönland har blivit en allt viktigare geopolitisk spelplan i takt med att klimatförändringarna öppnar upp nya möjligheter för resursutvinning och sjöfart i Arktis. Territoriet rymmer betydande fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för modern teknologi, samt andra värdefulla mineraler.

Därtill har Grönlands strategiska läge mellan Nordamerika och Europa fått ökad betydelse i en tid av växande stormaktsrivalitet, särskilt då både Kina och Ryssland visat ökat intresse för Arktisregionen.

Trump har tidigare, under sin tid som president, uttryckt intresse för att USA skulle köpa Grönland, något som då avvisades bestämt av såväl Köpenhamn som Nuuk.

Den svenska utrikesministern betonar vikten av att upprätthålla grundläggande principer inom Nato-samarbetet: ”Vi kan inte hota varandra med militärt våld i alliansen. Men vi kan inte heller använda tvång för att få fram ett köp av en allierads territorium. Därför är det så viktigt att stå upp för de här viktiga principerna om territoriell integritet och suveränitet.”

Hon avslutar med förhoppningen att de kommande samtalen kan bidra till att sänka temperaturen i diskussionen om Grönlands framtid.