Max Hjelm: Aktuelltdebatten visar hur irrelevant den gamla högern gjort sig själv

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna formar polariserad integrationsdebatt

Den senaste debatten om integrationsfrågor mellan Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har tydliggjort en ny politisk verklighet. Moderaternas frånvaro i denna centrala debatt understryker hur det politiska landskapet har förändrats – något som flera politiska bedömare nu uppmärksammar.

Integrationsfrågan, som länge varit ett av de mest omdiskuterade politikområdena, har allt tydligare blivit en ideologisk dragkamp mellan S och SD. De två partierna representerar nu tydligt skilda visioner om hur Sverige bör hantera integrationspolitiken, medan de traditionella högerpartierna hamnar i bakgrunden.

Under TV-debatten presenterade partiledarna sina respektive lösningar på vad som allmänt betraktas som en av Sveriges största utmaningar. Andersson betonade vikten av långsiktiga reformer med fokus på utbildning och arbetsmarknadspolitik, medan Åkesson drev sin traditionella linje med striktare invandringspolitik och hårdare krav på assimilering.

Särskilt anmärkningsvärt var hur både S och SD under debatten positionerade sig som de enda partierna med trovärdiga lösningar, vilket lämnade litet utrymme för Moderaterna och övriga högerpartier. Flera politiska analytiker menar att detta är ett tecken på hur den traditionella högern tappat initiativet i en fråga som tidigare var en av deras profilfrågor.

– Det har skett en tydlig förskjutning i den politiska debatten. Moderaterna, som tidigare kunde profilera sig i integrationsfrågan, har nu hamnat mellan stolarna när S har skärpt sin retorik samtidigt som SD fortsätter driva sin linje, säger en politisk kommentator till DN.

Socialdemokraterna har under Anderssons ledning genomfört en märkbar omsvängning i migrationspolitiken, med en betydligt restriktivare hållning än under tidigare partiledare. Detta har enligt opinionsmätningar gett genklang hos väljare som tidigare övergett partiet för alternativ till höger.

Samtidigt fortsätter Sverigedemokraterna att växa i opinionsmätningar, mycket tack vare sin konsekventa hållning i integrationsfrågor. Partiets ställning som det dominerande alternativet till höger i dessa frågor verkar nu vara cementerad.

För Moderaterna och deras partiledare har utvecklingen skapat en utmanande situation. Trots försök att formulera en egen integrationspolitik har partiet hamnat i skuggan av de två huvudantagonisterna. De senaste opinionsmätningarna visar också att väljarna i allt högre grad vänder sig till antingen S eller SD när integrationsfrågor står högst på agendan.

Den politiska polariseringen i integrationsfrågan speglar en större europeisk trend. I länder som Danmark, Frankrike och Nederländerna har traditionella konservativa partier tvingats ompositionera sig i förhållande till socialdemokratiska partier som skärpt sin invandringspolitik och högerpopulistiska partier som vuxit i styrka.

Experter på politisk kommunikation menar att debatten mellan Andersson och Åkesson illustrerar hur det politiska samtalet förändrats. Integrationspolitiken har utvecklats från att vara en fråga som diskuterades i termer av praktiska lösningar till att bli en ideologisk markör som definierar partiernas grundläggande värderingar.

– Det vi ser är att S och SD nu representerar två tydliga och motsatta visioner om Sveriges framtid, särskilt vad gäller integration och samhällsgemenskap. Detta lämnar begränsat utrymme för övriga partier att göra avtryck, förklarar en statsvetare som följt utvecklingen noga.

För väljare som tidigare identifierat sig med den traditionella högern innebär detta en ny politisk verklighet där valet i integrationsfrågan allt mer står mellan socialdemokratisk pragmatism och sverigedemokratisk nationalism, snarare än den balans mellan marknadsliberalism och konservatism som tidigare representerades av Moderaterna.

Hur denna utveckling kommer påverka framtida valrörelser återstår att se, men klart är att det svenska politiska landskapet genomgår en betydande omstrukturering där de gamla skiljelinjerna mellan höger och vänster ersätts av nya konstellationer, åtminstone i frågor som rör integration och nationell identitet.