Miljardklyftan som splittrar oppositionen

Den djupa splittringen inom oppositionen – tre avgörande frågor inför valet

Oppositionen i svensk politik står inför betydande utmaningar när alla fyra partier nu presenterat sina skuggbudgetar. Dokumenten avslöjar tydligt var de stora politiska skiljelinjerna går och ställer frågan om S-ledaren Magdalena Andersson verkligen kan samla denna brokiga skara för att bilda en funktionell regering efter nästa val.

Tre huvudområden framträder som särskilt problematiska: skattepolitiken, jobbpolitiken och klimatpolitiken. Statsminister Ulf Kristersson kommer sannolikt att utnyttja dessa skillnader i sin retorik och påminna väljarna om oppositionens oenighet, samtidigt som han lyfter fram sin egen regerings förmåga att få igenom budgetar i riksdagen – en direkt kontrast mot Anderssons regeringstid som präglades av budgetkaos.

Den djupaste klyftan mellan oppositionspartierna finns inom skattepolitiken. Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar omfattande skattehöjningar på mångmiljardbelopp, medan Centerpartiet går i motsatt riktning med förslag om stora skattesänkningar för både privatpersoner och företag. Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl har till och med deklarerat att partiet erbjuder ”den lägsta skatten av alla partier för dem som jobbar”. Socialdemokraterna placerar sig någonstans mitt emellan dessa ytterligheter.

I konkreta siffror syns skillnaderna tydligt. Regeringen föreslog skattesänkningar på 50 miljarder kronor i höstbudgeten, vilket Centerpartiet anser vara otillräckligt. På andra sidan spektrumet vill Miljöpartiet ha hela 73 miljarder kronor högre skatteinkomster än C. När det gäller specifikt inkomstskatterna finns dock större samsyn där S, V och C accepterar stora delar av regeringens skattesänkningar, medan MP säger nej till samtliga.

Inom jobbpolitiken blir de ideologiska skillnaderna särskilt påtagliga. Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet förlitar sig på traditionell arbetsmarknadspolitik och stabila försäkringssystem, hävdar Centerpartiet att sänkta kostnader för företagen är nyckeln till fler jobb. Detta återspeglas i budgetförslagen där S, V och MP vill öka anslagen till jobbpolitiken jämfört med regeringen, medan C vill minska stödet med hela 15 miljarder kronor, bland annat genom stramare a-kassa.

Klimatpolitiken utgör ytterligare en skiljelinje. Oppositionen är visserligen enig om att regeringen gör för lite för att minska utsläppen, men de är djupt oeniga om hur mycket resurser som krävs. Miljöpartiet sticker ut med en klimatbudget som är mer än dubbelt så stor som regeringens och inkluderar kontroversiella förslag som höjd koldioxidskatt. Samtidigt har samtliga oppositionspartier högre ambitioner än regeringen, vilket kan öppna för kompromisser.

När partierna går in i valåret blir den ekonomiska politiken avgörande. Regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram en historiskt stor budget med omfattande skattesänkningar för att stimulera konjunkturen. Oppositionen kommer att försöka övertyga väljarna om att regeringen misslyckats med den ekonomiska politiken, medan finansminister Elisabeth Svantesson (M) redan nu går till motattack: ”Det är inte en regeringsduglig vänstersida. Det här leder Sverige i fel riktning.”

Det finns dock områden där oppositionspartierna står närmare varandra. I sjukvårdsfrågan, som ligger högt på väljarnas agenda, har alla oppositionspartier högre ambitioner än regeringen. Vänsterpartiet gör vården till sin huvudfråga och Socialdemokraterna satsar flera miljarder mer än regeringen. Centerpartiets prioritering av primärvård på landsbygden är något som de övriga oppositionspartierna kan ställa sig bakom.

Även inom rättsväsendet och brottsbekämpningen finns relativt stor enighet bland oppositionspartierna när det gäller resurser. Samtliga vill satsa ungefär lika mycket pengar som regeringen. Socialdemokraterna har under hela mandatperioden försökt positionera sig nära regeringen i brottsbekämpningsfrågor för att inte framstå som svaga på detta område.

Skolan är ytterligare en fråga där budgetarna ligger nära varandra, men bakom denna ytliga samsyn döljer sig en djup ideologisk klyfta kring friskolornas roll. Centerpartiet är en stark anhängare av friskolesystemet, medan partierna till vänster i varierande grad motsätter sig vinstdrivna skolor – en fråga som kan bli svår att överbrygga i eventuella regeringsförhandlingar.

För Magdalena Andersson väntar en svår balansgång om hon vill samla denna brokiga opposition till ett regeringsalternativ. Kompromisser i centrala frågor som skatter, jobb och klimat kommer att krävas – och frågan är om partierna är beredda att göra tillräckligt stora eftergifter för att möjliggöra ett samarbete.