Miljonstödet till Stegra vållar politisk strid: ”Obegripligt”

Energimyndigheten kallas till riksdagen för att försvara statligt stöd till Stegra

Statligt stöd till det krisdrabbade stålbolaget Stegra har hamnat under lupp och väcker nu kritiska röster från politiskt håll. Situationen har eskalerat till den grad att Energimyndigheten kallats till riksdagen för att förklara grunderna för sitt beslut att bevilja ytterligare ekonomiskt stöd till företaget.

– Man ska inte ge statsstöd till företag som är på obestånd, säger Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, i en tydlig markering mot det som han anser vara felaktig användning av skattemedel.

Stegra, som är en betydande aktör inom den svenska stålindustrin, har under en längre tid brottats med ekonomiska svårigheter. Bolaget har drabbats hårt av de senaste årens volatila energipriser och den ökade internationella konkurrensen, särskilt från producenter utanför EU som inte omfattas av samma miljö- och klimatkrav.

Energimyndighetens beslut att bevilja ytterligare stöd till Stegra kommer i en tid då den svenska basindustrin står inför stora utmaningar. Höga energikostnader, kombinerat med ambitiösa klimatmål, har skapat ett tufft företagsklimat för energiintensiva industrier som stålproduktion.

Kritiker menar att statliga medel inte bör användas för att hålla företag med ekonomiska problem under armarna, medan förespråkare argumenterar för att den svenska stålindustrin är strategiskt viktig för landet både ur ett sysselsättningsperspektiv och för den gröna omställningen.

Stegras situation är inte unik. Flera aktörer inom den svenska basindustrin har påpekat att de höga energikostnaderna i Sverige hotar konkurrenskraften. Samtidigt pågår en global kapprustning inom grön ståltillverkning, där Sverige har möjlighet att inta en ledande position genom innovativ teknik för fossilfri produktion.

Beslutet att kalla Energimyndigheten till riksdagen visar på frågans politiska tyngd. Det handlar inte bara om ett enskilt företags överlevnad utan också om principiella frågor kring statens roll i näringslivet och hur skattemedel bör användas.

– Vi behöver få klarhet i vilka bedömningar som ligger till grund för detta beslut, och om det är förenligt med regelverket för statsstöd, säger en riksdagsledamot från näringsutskottet som vill vara anonym.

Energimyndigheten har tidigare försvarat sitt beslut med att stödet är en del av en större satsning på att hjälpa industrin genom energikrisen och samtidigt främja omställningen till mer hållbar produktion. Myndigheten menar att Stegra, trots sina ekonomiska problem, har potential att bidra till Sveriges klimatmål genom sin satsning på grön ståltillverkning.

Stålbranschen i Sverige sysselsätter direkt och indirekt tusentals personer, ofta i regioner där alternativa arbetstillfällen kan vara begränsade. Detta sociala perspektiv har också vägts in i diskussionen om statliga stödinsatser.

Enligt experter står den svenska stålindustrin inför ett vägskäl. Antingen lyckas branschen ställa om till en mer hållbar produktion och därmed säkra sin konkurrenskraft på lång sikt, eller så riskerar företagen att förlora mark till internationella konkurrenter med lägre produktionskostnader.

De närmaste veckorna väntas bli avgörande för Stegras framtid. Energimyndighetens framträdande i riksdagen kommer sannolikt att påverka både den politiska debatten och företagets möjligheter att säkra fortsatt finansiering.

Samtidigt pågår diskussioner på EU-nivå om hur medlemsländerna bättre ska kunna skydda sin basindustri mot global konkurrens samtidigt som den gröna omställningen fortskrider. Utgången av dessa förhandlingar kommer att ha stor betydelse för hela den svenska industrisektorns framtid.

För Stegra och dess anställda är situationen osäker. Bolaget har tidigare meddelat att man arbetar intensivt med en omstruktureringsplan för att säkra verksamhetens framtid, men mycket hänger på om det statliga stödet fortsätter och om företaget lyckas attrahera nya investerare.