MP vill se över priset för statsflyget: ”Jättekonstigt”

Statsflygets prislapp oförändrad i över tio år

Sedan 2013 har priset för att använda statsflyget varit detsamma: maximalt 10 800 kronor per flygtimme. Denna summa, som är inskriven i statsflygsförordningen, har inte justerats trots att samhällets övriga kostnader stigit markant under det senaste decenniet.

– Ärligt talat trodde jag att den hade höjts efter hand. Det är jättekonstigt att ingen har reagerat på det, med tanke på att prisökningarna i samhället är så stora, säger miljöpartisten Ulf Holm, riksdagsledamot och medlem i försvarsutskottet.

Frågan har aktualiserats efter DN:s rapportering om att Försvarsmakten under 2023 vid två tillfällen behövde hyra in privatflygplan åt riksdagens talman Andreas Norlén. När talmannen skulle resa till Genève betalade riksdagen 55 800 kronor för resan tur och retur, medan Försvarsmaktens fakturor för samma resa uppgick till över 660 000 kronor.

När DN konfronterar Norlén med uppgifterna menar han att han endast behöver ta hänsyn till riksdagens kostnader och att han inte är rätt person att diskutera prissättningen med.

– Jag tänker att den frågan i så fall ska ställas till regeringen, om de har för avsikt att göra några justeringar av kostnadsfördelningen mellan användare och Försvarsmakten, säger Norlén.

Prisfrågan har tidigare lyfts i politiska sammanhang. Redan 2016 ifrågasatte den moderate riksdagsledamoten Hans Wallmark dåvarande försvarsministern Peter Hultqvist (S) om prissättningen verkligen var rimlig eftersom den ”ligger betydligt under marknadspriset för motsvarande tjänst.”

Hultqvist svarade då att det var ”av vikt att säkerställa att behovet av flygtransporter med statsflyget tillgodoses kostnadseffektivt.” Samma år lade den moderate riksdagsledamoten Göran Pettersson en motion i riksdagen om att se över prissättningen, men några förändringar genomfördes aldrig.

Nuvarande försvarsminister Pål Jonson (M) har avböjt att kommentera frågan när DN sökt honom.

Stefan Wilson, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan, reagerar på att kostnaden har varit oförändrad under så lång tid.

– Det är rimligt att fråga sig: När alla andra kostnader skrivs upp med inflationen, varför gör inte detta också det? Sen kan det såklart finnas bakomliggande orsaker som jag inte känner till, säger Wilson.

Ulf Holm (MP) anser att prissättningen bör ses över snarast och att den bättre bör spegla den faktiska kostnaden för resor med statsflyget.

– När man överväger olika färdmedel måste man kunna ställa kostnaderna i relation till varandra, och veta vad det faktiskt kostar. Det ska inte ligga på försvarsmakten att subventionera riksdag och regering, säger han.

Enligt Holm är frågan särskilt känslig i nuläget när Sverige rustar upp försvaret och gör betydande investeringar i den militära kapaciteten.

– Vi behöver de här pengarna för att bygga upp försvaret och satsa på totalförsvaret, men också för att säkerställa att vi kan ge stödet som behövs till Ukraina, framhåller han.

Statsflyget används för statschefens och den högsta civila och militära ledningens resor. För närvarande består flottan av en Gulfstream IV med plats för 12 passagerare och en Gulfstream G550 som rymmer 15 passagerare. Under 2026 kommer dessa att ersättas av två nya Bombardier Global 6500 med kapacitet för 12 passagerare vardera.

Planen är stationerade på Arlanda och Försvarsmakten ansvarar för dem. Huvuddelen av statsflyget finansieras genom försvarets budget. De som kan använda statsflyget är, i prioriteringsordning: kungen, riksdagens talman, statsministern, utrikesministern, övriga ministrar, överbefälhavaren och Försvarsmaktens generaldirektör. Även riksdagen och ledningen för statliga myndigheter kan beställa resor med statsflyget om det finns tillgänglighet.

DN har sökt tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), nuvarande försvarsministern Pål Jonson (M) samt Moderaternas företrädare i Försvarsutskottet, men ingen av dem har velat uttala sig i frågan.