Regeringens klimatpolitik är otillräcklig enligt rapport

Efter fyra år av klimatarbete möts regeringen av svidande kritik från Klimatpolitiska rådet i deras senaste rapport, som utvärderar politikens effekter under den gångna mandatperioden. Enligt rådet har viktiga beslut skjutits på framtiden och flera klimatstyrmedel har till och med försvagats, särskilt inom transport- och arbetsmaskinssektorn.

Rapporten visar att industrins förutsättningar för omställning delvis har förbättrats, framförallt genom förenklingar i tillståndsprocesser. Dock har ambitionssänkningar och bristande kontinuitet i statens riskdelning skapat osäkerhet på marknaden. Detta har enligt rådets bedömning försvårat långsiktiga investeringar i klimatomställningen.

Mathias Fridahl, biträdande professor vid Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, uttryckte inför rapportens publicering att tiden för denna regering i praktiken är ute när det gäller att genomföra effektiva klimatåtgärder.

”Den här mandatperioden är nästan över, det finns i princip inget manöverutrymme kvar att lägga skarpa förslag som har effekt. Det blir en uppgift för kommande regering,” sade Fridahl till TT.

I ljuset av kritiken presenterar rådet tio konkreta rekommendationer för framtidens klimatpolitik. Dessa riktar sig till samtliga riksdagspartier inför kommande mandatperiod. Bland förslagen finns krav på att presentera en konkret klimathandlingsplan senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027. Rådet förespråkar även införandet av ett omfattande styrmedelspaket specifikt inriktat på att minska utsläppen från transportsektorn och arbetsmaskiner.

Rådets ordförande Åsa Persson understryker att den instabila globala situationen inte bör användas som en förevändning för att backa från klimatåtaganden. Tvärtom menar hon att det geopolitiska läget ytterligare belyser behovet av ett minskat beroende av fossila bränslen.

”Det instabila världsläget är inget argument för att försvaga klimatpolitiken – tvärtom behövs ett starkt och konsekvent ledarskap. Ett minskat beroende av fossil energi kan stärka Sveriges säkerhet och ekonomi,” säger Persson i ett pressmeddelande.

Kritiken från rådet kommer vid en tid då Sverige, liksom många andra europeiska länder, står inför utmaningar med energiförsörjning och ekonomisk osäkerhet. Industrins omställning är särskilt viktig för Sverige, där tung industri som stål- och gruvnäringen representerar betydande delar av exportintäkterna. Flera storprojekt inom grön stålproduktion och andra klimatvänliga industriinitiativ har inletts under de senaste åren, men rådets rapport antyder att dessa satsningar kan ha hämmats av otydliga politiska signaler.

Rapporten belyser också den svenska klimatpolitikens plats i ett större europeiskt sammanhang. Medan EU har intensifierat sina klimatambitioner genom Fit for 55-paketet och andra initiativ, menar rådet att Sverige riskerar att halka efter om inte politiken skärps under kommande år.

De tio rekommendationerna som presenteras i rapporten tar hänsyn till såväl klimatmål som industrins konkurrenskraft och sociala aspekter av omställningen. Rådet trycker på behovet av att skapa förutsägbara och stabila regelverk som möjliggör för näringslivet att planera långsiktigt.

Klimatpolitiska rådet, som inrättades 2018, är ett oberoende expertorgan som har till uppgift att utvärdera hur regeringens politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Deras årliga rapport har blivit ett viktigt underlag i den svenska klimatdebatten och har tidigare också lett till konkreta förändringar i politiken.

Enligt rådet står Sverige nu vid ett vägskäl där nästa regering behöver fatta avgörande beslut om landets klimatarbete. Med blott sex år kvar till 2030 när Sverige enligt klimatlagen ska ha minskat utsläppen med minst 63 procent jämfört med 1990 krävs enligt rådet en betydligt mer handlingskraftig politik än vad som bedrivits under den gångna mandatperioden.