Statsministern samlar partiledare för möte om utländsk valpåverkan
På fredag tar statsminister Ulf Kristersson (M) initiativ till ett möte med samtliga partiledare för att diskutera utländsk valpåverkan inför höstens val. Parallellt presenterar Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) en ny lägesbild om potentiella hot mot valprocessen.
Karin Lönnheden, chef för den operativa avdelningen på MPF, fastslår att Ryssland fortfarande är den främsta hotaktören mot det svenska valet, utan någon egentlig konkurrens. Samtidigt har hybridhotsexperten Patrik Oksanen varnat för att Sverige även bör förbereda sig på amerikansk valpåverkan, särskilt efter USA:s nya säkerhetsstrategi som presenterades i slutet av 2025.
I den amerikanska strategin beskrivs Europa som en kontinent under hot från ”civilisationsutplåning” genom invandring, låga födelsetal och påstådda hot mot yttrandefriheten. Strategin antyder att USA ska ”stärka motståndet” inom Europa.
MPF:s övergripande lägesbild har dock inte förändrats nämnvärt efter USA:s nya strategi, men Lönnheden noterar att den oförutsägbara amerikanska administrationen får stort genomslag i informationsmiljön, inte minst i Grönlandsfrågan.
– Ett redan allvarligt, oförutsägbart säkerhetsläge blir ännu mer komplext, åtminstone på kort sikt, säger Lönnheden.
På frågan om det finns risk för valpåverkan från USA svarar hon att de inte ser något konkret som tyder på det just nu. Lönnheden understryker också att det inte finns tecken på att just det svenska valet är ett prioriterat mål för främmande makt eller andra utländska aktörer.
Däremot finns det flera exempel på hur Ryssland aktivt har försökt påverka valprocesser i andra europeiska länder under 2025. Mest utsatta för rysk påverkan var länder med stora ryska strategiska intressen, samt betydande europeiska nationer som Tyskland och Polen.
Moldavien utgör det tydligaste exemplet på omfattande valpåverkan under förra året. Där använde Ryssland enligt Lönnheden ”hela verktygslådan” för informationspåverkan: botnätverk, cyberattacker och förfalskade dokumentläckor. Dessutom betalade Ryssland moldaviska opinionsbildare för att sprida viss typ av innehåll, försökte köpa röster och bekostade både upplopp och falska bombhot mot vallokaler.
Ryssland är dock inte den enda statliga aktören som bedriver påverkanskampanjer. Både Kina och Iran är aktiva inom informationspåverkan i Sverige, framhåller Lönnheden.
Säkerhetspolisen (Säpo) delar bedömningen att det svenska valet inte verkar vara ett prioriterat mål för främmande makt eller våldsbejakande extremism. Samtidigt varnar Säpo för att både främmande makter och extremister är opportunistiska och kan utnyttja händelser kopplade till valrörelsen. I ett mejl till DN påpekar Säpo att kriminella nätverk kan användas som mellanhänder av främmande makt – i Sverige har man sett exempel på att Iran gjort detta, medan Ryssland har anlitat kriminella i andra europeiska länder.
En oroande utveckling sedan EU-valet 2024 och de svenska valen 2022 är den snabba förbättringen av AI-teknologi som gjort det betydligt enklare att manipulera ljud, video och bilder. AI har också effektiviserat spridningen av desinformation och möjliggjort en mer precis målgruppsanpassning.
– För fem år sedan var det mycket fokus på trollfabriker, många människor som satt i samma byggnad. Nu behövs det inte längre. Nu kan en människa med AI:s hjälp styra väldigt många konton, förklarar Lönnheden.
Sverige har generellt en hög motståndskraft mot informationspåverkan, enligt MPF:s analys, men Lönnheden påpekar ändå att landet behöver vara förberett på försök att påverka opinionen i specifika frågor. MPF:s generaldirektör Magnus Hjort har tidigare nämnt att Ryssland tenderar att fokusera på polariserande frågor som kriminalitet, migration och genusfrågor.
Det viktigaste verktyget mot valpåverkan är enligt Lönnheden källkritik – att inte vara naiv utan kontrollera källan till information och avstå från att sprida vidare uppgifter vars ursprung är oklart.
– Det är ett sätt att försäkra sig om att man inte blir utnyttjad och spelar främmande makt i händerna, avslutar hon.

10 kommentarer
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Interesting update on Så kan främmande makt försöka påverka svenska valet. Curious how the grades will trend next quarter.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.