SD vill vinna S-fästen i norr – ”Potential att sno väljare”

I skuggan av det politiska landskapet öppnar sig en ny front där Sverigedemokraterna intensifierar sina ansträngningar att vinna mark bland Socialdemokraternas väljare på landsbygden. Med särskilt fokus på norra Sverige har partiet rekryterat en profil med stort genomslag i dessa regioner – den välkände jaktexperten Peter Eriksson.

På en gråmulen dag i Ragunda framträder Eriksson som partiets nya ansikte utåt i landsbygdsfrågor. Hans närvaro i partiet är ingen tillfällighet utan en del av en medveten strategi för att stärka partiets ställning i områden där Socialdemokraterna traditionellt haft ett starkt fäste.

Peter Eriksson är ett välkänt namn för många i jakt- och landsbygdskretsar. Hans expertis och engagemang i jaktfrågor har gett honom en solid plattform och ett förtroende bland många landsbygdsbor, något Sverigedemokraterna nu hoppas kunna kapitalisera på.

Men relationen mellan Eriksson och den nuvarande Tidörregeringen – där Sverigedemokraterna ingår i samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – är inte utan komplikationer. När han talar om regeringens politik för landsbygden framkommer en tydlig frustration.

”Jag ska ta dem i örat,” säger Eriksson med eftertryck, vilket vittnar om hans beslutsamhet att påverka partiets och regeringssamarbetets riktning i landsbygdsfrågor.

Detta uttalande belyser spänningen som kan uppstå när politiska partier rekryterar profiler med stark egen agenda och tydliga åsikter. För Sverigedemokraterna handlar det om en balansgång – att å ena sidan dra nytta av Erikssons popularitet, å andra sidan hantera hans potentiellt avvikande åsikter i vissa frågor.

Landsbygdspolitiken har under senare år blivit en allt viktigare politisk arena. Frågor som rör jakt, skogsbruk, varg- och rovdjurspolitik samt servicenedläggningar på landsbygden har mobiliserat väljare och skapat nya politiska skiljelinjer som inte alltid följer traditionella partimönster.

Norra Sverige har särskilt hamnat i fokus genom den gröna industriella omställningen med batterifabriker, vätgasproduktion och expansion av gruvindustrin. Detta har skapat både möjligheter och spänningar kring hur utvecklingen ska balanseras mot lokalbefolkningens intressen och traditionella näringar.

För Sverigedemokraterna, som tidigare främst förknippats med invandringskritik och lag och ordning-frågor, utgör landsbygdspolitiken en möjlighet att bredda sin väljarbas och visa på politisk bredd. Genom att rekrytera Eriksson signalerar partiet en ambition att bli en starkare röst för landsbyggdens intressen.

Socialdemokraterna, å sin sida, har historiskt haft ett starkt stöd i många landsbygdsområden, särskilt i norra Sverige där partiet format politik i nära samarbete med fackföreningsrörelsen. Men partiet har under senare år mött kritik för att stadsperspektivet fått för stort utrymme på bekostnad av landsbygdens behov.

I Ragunda kommun, där Eriksson framträder, syns många av de utmaningar som präglar landsbygdskommuner: avfolkning, åldrande befolkning, nedläggningar av service och offentlig verksamhet. Samtidigt finns här starka traditioner kring jakt, fiske och skogsbruk – områden där Eriksson har sin styrka.

Hur framgångsrik Sverigedemokraternas strategi blir återstår att se. Väljare på landsbygden är ofta lojala mot sina partier och förändrar inte lättvindigt sina röstningsbeteenden. Samtidigt visar undersökningar att just landsbygdsväljare i högre grad än andra kan röra sig mellan partier baserat på specifika sakfrågor.

För Peter Eriksson personligen innebär uppdraget en möjlighet att påverka politiken för de frågor han brinner för. Hans uttalande om att ”ta dem i örat” signalerar dock att han inte ser sig som ett passivt redskap för partiet, utan snarare som en aktiv kraft som ska forma Sverigedemokraternas och i förlängningen regeringens landsbygdspolitik.

I ett politiskt landskap där partigränser alltmer suddas ut och där nya konfliktlinjer uppstår, representerar Sverigedemokraternas värvning av Peter Eriksson ett intressant exempel på hur partier försöker anpassa sig och vinna ny mark. För landsbygdens invånare handlar det i slutändan om vilka politiska krafter som bäst kan förvalta deras intressen i en tid av stora samhällsförändringar.