Skärpta krav för uppehållstillstånd

I tisdags presenterade regeringen en ny lagrådsremiss som kan få omfattande konsekvenser för personer med uppehållstillstånd i Sverige. Förslaget innebär att så kallad ”bristande vandel” kan bli grund för att både neka nya och återkalla befintliga uppehållstillstånd.

Migrationsminister Johan Forssell motiverar förslaget med att gäster i Sverige har ett särskilt ansvar att följa lagar och normer:

”Är man gäst hemma hos någon, då ska man anstränga sig lite extra för att följa lagar och regler, men också leva skötsamt,” säger Forssell vid presentationen.

Begreppet ”bristande vandel” omfattar en rad olika förseelser och beteenden. Det kan handla om att inte betala skulder, arbeta svart eller organisera tiggeri. Även upprepad mindre allvarlig brottslighet kan falla under denna kategori, vilket har väckt frågor om exakt var gränsen går.

En av de mer kontroversiella aspekterna av lagförslaget är dess eventuella retroaktiva verkan. Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling bekräftar att lagen får en viss retroaktiv effekt. När Dagens Nyheter tidigare i år intervjuade migrationsminister Forssell ville han inte beskriva lagen som retroaktiv, men ger nu en mer nyanserad bild.

”Hade den varit helt retroaktiv då hade gamla gärningar i sig varit tillräckligt. Det är de inte i den här lagstiftningen. Men vi tycker att det är rimligt att i vissa väldigt allvarliga situationer, då måste man kunna titta på en persons hela historia,” förklarar Forssell.

Utredningen som ligger till grund för förslaget betonar dock försiktighet kring retroaktivitet, eftersom en grundprincip inom förvaltningsrätten är att ärenden ska bedömas enligt den lag som gällde vid tidpunkten för handlingen.

Det råder delade meningar om hur många som kommer att påverkas av de nya reglerna. Martin Melin från Liberalerna anser att det handlar om ”en väldigt liten grupp” och att exempelvis enstaka fortkörningar inte skulle leda till återkallat uppehållstillstånd. Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna har en annan uppfattning och beskriver tvärtom målgruppen som ”många”.

När frågan om olika uppfattningar om antal påverkade ställdes svarade Aspling: ”Jag tror kanske att vi har olika måttstockar.”

Även definitionerna av vad som faktiskt utgör bristande vandel verkar tolkas olika av regeringspartierna och stödpartiet. På frågan om upprepade trafikförseelser kan leda till återkallat uppehållstillstånd menar Aspling: ”Exakt var gränsen går måste domstolen ta hänsyn till i sista hand. Men upprepade trafikförseelser, och speciellt om man utsätter andra människor för fara, det tycker jag absolut.”

Melin är mer återhållsam och påpekar att det är domstolarna som kommer att avgöra de exakta gränserna.

Enligt regeringens presentation kommer vandelsprövningen omfatta tre huvudsakliga områden. Det första gäller om personen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, till exempel genom stöd till terrorism eller kopplingar till våldsbejakande organisationer. Det andra området täcker mindre allvarlig brottslighet, exempelvis enstaka bötesbrottslighet. Den tredje kategorin är ”bristande vandel i övrigt”, där organiserande av tiggeri (men inte tiggeri i sig), avsiktlig skuldsättning utan återbetalningsavsikt, bidragsfusk, svartarbete eller obetalda böter ingår.

Trots att förslaget enligt Migrationsverket kommer att medföra ökade kostnader för myndigheten, hävdar Forssell att det på längre sikt kommer att innebära en samhällsekonomisk besparing.

Lagrådsremissen markerar ytterligare ett steg i regeringens åtstramning av migrationspolitiken, där högre krav nu ställs på utländska medborgare som vill stanna i Sverige.