Stark KD-kritik mot förslaget om 13-åringar i fängelse: ”Puckat”

Regeringen har tagit ett steg vidare i sin offensiv mot gängkriminaliteten genom att föreslå att straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år. Förslaget, som kommer från Tidöpartierna, innebär att även yngre tonåringar skulle kunna dömas till fängelsestraff för grova brott, en markant förändring i svensk rättspolitik.

Bakom förslaget står de partier som ingår i Tidöavtalet – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Regeringspartierna har under den senaste tiden presenterat flera åtgärder för att komma till rätta med den växande gängproblematiken i landet, där allt yngre personer rekryteras till kriminella nätverk.

Men inom Kristdemokraterna växer nu ett internt motstånd mot förslaget. Enligt uppgifter till tidningen uttrycker flera ledamöter stark kritik mot partiledningens linje i frågan.

– Jag har inte träffat en enda kristdemokrat som tycker det är ett bra förslag, säger en riksdagsledamot som vill vara anonym.

Kritiken grundar sig i partiets traditionella värnande om familjen och barnets bästa. Flera partimedlemmar menar att straffskärpningar för barn inte löser grundproblemet och kan stå i strid med partiets värderingar.

Förslaget om sänkt straffbarhetsålder kommer i en tid då Sverige brottas med en eskalerande gängproblematik. Polisen har under flera år rapporterat om hur kriminella nätverk medvetet använder minderåriga för att begå brott, just eftersom dessa inte kan dömas till fängelse enligt nuvarande lagstiftning.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare uttryckt att regeringen måste vidta kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har antalet skjutningar med koppling till kriminella nätverk ökat markant under de senaste åren, med Stockholm, Göteborg och Malmö som särskilt drabbade områden.

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder en relativt hög straffbarhetsålder. I flera EU-länder är den lägre, exempelvis 14 år i Tyskland och 10 år i England. Förespråkare för en sänkning menar att Sverige behöver anpassa sin lagstiftning till den nya verkligheten där gängkriminaliteten drar in allt yngre personer.

Barnrättsorganisationer och flera forskare har dock uttryckt stark oro över förslaget. De hänvisar till forskning som visar att tidiga fängelsestraff snarare riskerar att förstärka en kriminell identitet än att motverka brottslighet bland unga.

– Det finns inget vetenskapligt stöd för att hårdare straff för barn leder till minskad brottslighet. Tvärtom visar forskning att tidiga interventioner inom socialtjänst och skola ger bättre resultat, säger Anna Kaldal, professor i processrätt vid Stockholms universitet, i en tidigare intervju.

Den interna kritiken inom Kristdemokraterna skulle kunna påverka regeringens möjligheter att få igenom förslaget. Partiet har traditionellt haft en stark profil i frågor som rör barn och familj, och ett avsteg från dessa värderingar skulle kunna skapa spänningar inom partiet.

KD:s partiledare Ebba Busch har tidigare stått bakom en hårdare linje i kriminalpolitiken, men har ännu inte kommenterat den växande interna kritiken mot detta specifika förslag.

Regeringen har aviserat att ett konkret lagförslag kommer att presenteras senare under året, efter att ha remitterats till relevanta instanser. Huruvida förslaget kommer att genomgå förändringar efter den interna kritiken inom KD återstår att se.

Oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, har redan riktat skarp kritik mot förslaget och menar att fokus istället bör ligga på förebyggande åtgärder och sociala insatser för att hindra rekryteringen av unga till kriminella nätverk.