Sverige vill sälja Jas Gripen till Ukraina – efter kriget

I en BBC-intervju antyder Ukrainas biträdande försvarsminister Ivan Havryljuk att landet står inför en betydande förstärkning av sitt flygvapen. Enligt Havryljuk handlar det inte bara om fler amerikanska F16-plan, utan även franska Mirage och svenska Jas Gripen kan vara på väg till Ukraina.

Den svenska statsministern Ulf Kristersson bekräftar att ukrainska piloter redan är utbildade för att kunna hantera Jas Gripen om det skulle bli aktuellt med leveranser. Kristersson befinner sig på väg till Köpenhamn där han under veckan ska delta i två toppmöten, där även ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj finns med på agendan enligt uppgifter till Dagens Nyheter.

Trots de positiva signalerna från Ukraina understryker Kristersson att inga Gripen-leveranser är planerade i närtid. Han förtydligar att Sverige fortsatt prioriterar den så kallade F16-koalitionen, där Danmark och Nederländerna redan har skickat stridsflyg till Ukraina, medan Sverige har bidragit med flygplan för radarspaning.

”Det var ett helt rätt beslut att inte introducera flera flygvapensystem samtidigt till Ukraina,” säger Kristersson och avfärdar att nya förhandlingar skulle pågå om snabba Gripen-leveranser. ”Vi har parkerat diskussionen, men den är inte avskriven,” tillägger han.

Däremot öppnar statsministern för framtida samarbete när kriget är över. Enligt Kristersson har Ukraina visat intresse för ”ett mer traditionellt förvärv av ett stort antal flygplan” för sitt framtida flygförsvar, något som Sverige är ”mycket intresserade av”. Den stora utmaningen är enligt honom hur sådana flygplansköp ska finansieras.

Under EU-toppmötet i Köpenhamn förväntas också frågan om drönare, särskilt med koppling till Ryssland, att få stor uppmärksamhet. Nyligen höll EU-länder vid unionens östra gräns ett särskilt möte om samarbete kring en så kallad ”drönarmur” – ett system för att upptäcka, kontrollera och neutralisera drönare. Ukraina deltog för att dela med sig av sina erfarenheter.

Sverige var dock inte representerat vid detta möte, något som har mött kritik från oppositionspartiet Socialdemokraterna. Den tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S) anser att regeringen borde ha arbetat hårdare för att få delta, med hänvisning till Sveriges strategiska position i Östersjön, den ryska fartygstrafiken, Gotlands utsatta läge och problem med den så kallade skuggflottan.

”Vi är i praktiken en frontstat,” hävdade Hultqvist i en kommentar till DN.

EU-kommissionen har signalerat att fler länder än de med direkt östgräns kan inkluderas i drönarsamarbetet framöver. På frågan om Sverige vill delta i den så kallade drönarmuren svarar Kristersson jakande: ”Allt som handlar om att stärka drönarkapaciteten i Europa kommer Sverige självklart att delta i. Vi är ett av få länder som själva har möjligheten att utveckla drönare.”

Mötet i Köpenhamn kommer att äga rum i en tid när säkerhetsläget i Europa fortsätter att vara ansträngt. Rysslands angrepp mot Ukraina har lett till ökade försvarsanslag och fördjupade militära samarbeten över hela kontinenten. För Sveriges del har kriget inte bara påskyndat NATO-medlemskapet utan också aktualiserat frågor om landets försvarsindustriella kapacitet och möjligheter att stödja Ukraina med avancerad militär teknologi.

I denna kontext får diskussionerna om eventuella Gripen-leveranser en särskild betydelse, både för Ukrainas omedelbara försvarsförmåga och för framtida strategiska partnerskap mellan länderna efter krigets slut.