Tomas Ramberg: SD:s ledning sätter Nyberg i frysboxen på obestämd tid

I mediernas skugga: SD:s politiska dilemma med Katja Nyberg

Den pågående polisutredningen mot sverigedemokraten Katja Nyberg har utvecklats till ett växande problem, inte bara för Sverigedemokraterna utan även för hela regeringssamarbetet. Mediernas dagliga rapportering riskerar att skymma det som skulle vara Tidöpartiernas starkaste valbudskap: bilden av en regering som är kompromisslöst hård mot brottslingar, i kontrast till en opposition som framställs som eftergiven.

Inför höstens val arbetar regeringspartierna intensivt för att framställa valet som ett vägval mellan högerblockets systematiska kamp mot brottslighet och vad de beskriver som ett riskfyllt vänsterexperiment med en mer liberal kriminalpolitik. I detta politiska landskap blir Nyberg-affären en oönskad komplikation för Sverigedemokraterna.

Henrik Vinge, sverigedemokratisk ordförande i justitieutskottet, har gjort ett tydligt avståndstagande från de brott som Nyberg utreds för. Hans uttalande om att rattfylleri är ”djupt omoraliskt” eftersom det ”utsätter andra människor för livsfara” är anmärkningsvärt starkt formulerat mot en partikollega. Även om Vinge formellt påpekar att man ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats, förtar det inte kraften i hans moraliska fördömande.

Partiledningen har valt att tillfälligt pausa Nybergs uppdrag i justitieutskottet. Detta beslut antyder att återkomsten till den politiska scenen kan bli svår för Nyberg, även om polisutredningen skulle läggas ned. Vinge hävdar visserligen att beslutet kan komma att omprövas, men signalerna är tydliga – partiet prioriterar sitt politiska anseende framför lojalitet med en enskild ledamot.

När Katja Nyberg ursprungligen rekryterades till Sverigedemokraterna sågs hon som en värdefull tillgång. Hennes bakgrund inom polisväsendet betraktades som en betydelsefull merit i Jimmie Åkessons parti, där lag och ordning utgör en central profilfråga. Men den förväntade politiska framgången har uteblivit. Nyberg har inte utvecklats till den politiska tillgång partiet hoppades på, och med den pågående polisutredningen har hon istället blivit en belastning.

För både Sverigedemokraterna och regeringen blir varje dag med Nyberg-affären i mediernas strålkastarljus en förlorad dag i valrörelsen. I ett läge där Tidöpartierna redan kämpar i opinionen finns det inget utrymme för sentimentalitet eller personhänsyn – det politiska budskapet måste stå i centrum.

Situationen illustrerar en klassisk politisk paradox: ett parti som profilerar sig på hårdare tag mot brottslighet hamnar i ett särskilt utsatt läge när de egna leden drabbas av brottsmisstankar. För Sverigedemokraterna, som under lång tid positionerat sig som det främsta lag och ordning-partiet, blir kontrasten mellan retorik och verklighet särskilt påtaglig.

Regeringen och särskilt Sverigedemokraterna står nu inför utmaningen att hantera denna oönskade uppmärksamhet samtidigt som de försöker återta kontrollen över den politiska dagordningen. Hur snabbt affären kan läggas till handlingarna beror dels på polisutredningens utveckling, dels på partiets förmåga att kommunicera ett konsekvent budskap där principfasthet väger tyngre än personliga lojaliteter.

I ett bredare perspektiv visar Nyberg-affären hur enskilda händelser kan få oproportionerligt stor inverkan på den politiska debatten, särskilt under ett valår. För Tidöpartierna gäller det nu att återta initiativet i kriminalpolitiken – den fråga där de har sitt starkaste stöd bland väljarna.