Vill kunna ta gängtoppars medborgarskap

Regeringen tar nästa steg mot återkallelse av medborgarskap

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna lägger nu fram en proposition med förslag till grundlagsändringar som ska göra det möjligt att återkalla medborgarskap från personer som begått grova brott. Detta är ett led i den tidigare aviserade ambitionen att skärpa lagstiftningen kring medborgarskap, särskilt för personer med dubbla medborgarskap.

Förslaget innebär att personer med dubbelt medborgarskap kan fråntas sitt svenska medborgarskap om de dömts för brott som skadar svenska ”vitala intressen” och domen har vunnit laga kraft. Återkallelse ska även vara möjlig i fall där en person har lämnat oriktiga uppgifter, mutat eller hotat sig till medborgarskapet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) motiverar förändringarna med att samhället måste kunna vidta kraftfulla åtgärder för att skydda grundläggande värden och demokratin.

”Det måste finnas ett utrymme för samhället i stort att vidta åtgärder som har en verkan för att skydda grundläggande värden och värnar den demokratiska rättsstatens integritet. Det här ser vi inte minst i frågan om den organiserade brottsligheten som utgör ett allvarligt hot mot hela vårt öppna samhälle och det är ju det vi menar när vi säger att den är systemhotande,” säger Strömmer.

Regeringen föreslår dessutom att det ska bli straffbart att delta i gängverksamhet, liknande lagstiftningen från två år sedan som kriminaliserade deltagande i terrororganisationer. För att möjliggöra detta behöver grundlagens bestämmelser om föreningsfrihet justeras.

En tredje del i grundlagspaketet handlar om att stärka aborträtten. Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) bekräftar att aborträtten ska skrivas in i grundlagen med hänvisning till den gravidas rätt till självbestämmande. Bakgrunden är utvecklingen i andra länder, både i USA och Europa, där aborträtten begränsats. Genom grundlagsskyddet vill regeringen göra det svårare för framtida riksdagar att inskränka denna rättighet.

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho visar i en kommentar till Dagens Nyheter viss öppenhet för flera delar av förslagen. ”Utvecklingen med den eskalerande gängkriminaliteten har inte vänt. Socialdemokraterna vill kriminalisera deltagande i gäng och vill kunna ta gängkriminellas pass vid systemhotande brottslighet,” skriver hon.

Centerpartiet är mer kritiskt, trots att partiet delar grundinställningen att medborgarskap ska kunna återkallas vid allvarliga brott. Partiets talesperson i konstitutionella frågor, Muharrem Demirok, anser att regeringen går längre än vad som är rimligt och använder otydliga formuleringar.

”Centerpartiet arbetade hårt i utredningen för rättssäkra förslag och ser allvarligt på att regeringen nu frångår kommitténs betänkande, så här behandlar man inte en grundlagsändring. Det är ett misslyckande att regeringen bryter mot konstitutionell praxis,” säger Demirok i en skriftlig kommentar.

En stor del av propositionen bygger på förslag från en parlamentarisk grundlagskommitté där alla riksdagspartier deltog. Kommittén presenterade sitt betänkande i början av året. Regeringen föreslår att grundlagsändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.

För att grundlagsändringarna ska bli verklighet krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan, vilket är standard för grundlagsändringar i Sverige. Parallellt med grundlagsändringarna utreder regeringen hur de konkreta lagförslagen om att återkalla medborgarskap och förbjuda deltagande i kriminella gäng ska utformas.

Propositionens tre huvudförslag – att möjliggöra återkallelse av medborgarskap, begränsa föreningsfriheten för kriminella sammanslutningar, och grundlagsskydda aborträtten – representerar tillsammans ett omfattande paket av grundlagsförändringar som syftar till att hantera såväl säkerhetshot som att skydda grundläggande rättigheter.