Bröt ryggen i drogpsykos – gör nu sitt första Paralympics

I en livsförändrande resa från mörker till Paralympics-dröm

Idrotten har länge varit en stor del av Elijah Primaks liv, men vägen till toppidrotten blev betydligt mer utmanande än han någonsin kunnat föreställa sig. För snart sju år sedan förändrades allt när han var 17 år gammal, gick på gymnasiet och satsade helhjärtat på basket.

”Precis när jag började bli riktigt duktig skadade jag mig. Jag mådde jättedåligt. Jag var deppig av mig och letade det negativa i livet. Jag var inte den gladaste personen som tonåring. Det enda jag hade då som var positivt var basketen,” berättar Elijah Primak.

Samtidigt drogs han till en destruktiv miljö utanför idrotten och började experimentera med droger. En dag fick det förödande konsekvenser.

”Jag var med några kompisar och vi hade bestämt oss för att ta en drog tillsammans. Det började spåra och till slut fick jag en stor psykos. Jag började hallucinera och fick för mig att jag behövde ta livet av mig.”

I detta tillstånd tog han ett beslut som skulle förändra resten av hans liv – han hoppade från en balkong på tredje våningen. Fallet resulterade i allvarliga skador.

”Jag vet inte om jag krossade ryggen direkt när jag landade eller inte, men jag landade väldigt hårt och bröt min arm,” säger han.

Därefter följde en intensiv period med ambulanstransport till universitetssjukhuset i Umeå, där han låg nedsövd i tre dagar och genomgick flera operationer. Sjukhusvistelsen varade i hela fyra månader.

”Jag fick lära mig att använda rullstol och hur man gör i det dagliga livet. Det var verkligen bara att fokusera på vad jag kunde göra för att få en bra livskvalitet utifrån mina förutsättningar,” förklarar Elijah.

Efter den långa sjukhusvistelsen bestämde han sig för att radikalt förändra sitt liv. Han bröt kontakten med de vänner som använde droger och byggde upp ett nytt socialt nätverk.

”Jag bröt kontakten med mina kompisar som höll på med droger och hittade andra vänner som jag fortfarande har i dag. De är helt fantastiska.”

Trots den positiva utvecklingen finns det naturligtvis saker han saknar från sitt tidigare liv. ”Det är klart man saknar saker. Jag skulle vilja vandra och kunna gå uppför trappor. Sedan saknar jag basketen otroligt mycket fortfarande,” säger han med ett stänk av vemod i rösten.

Men nya dörrar öppnades. Under en skidresa till Åre 2021 fick Elijah upp ögonen för sitski – en sport som skulle komma att bli hans nya passion.

”Jag köpte en för 9 000 kronor och lärde mig att åka på några veckor innan resan. Före min skada hade jag åkt mycket skidor och snowboard. Det var nästan exakt samma grej. Efter det blev jag ganska kär i skidåkningen,” berättar han entusiastiskt.

Det visade sig att han hade hittat rätt. Hans träningsintensitet ökade successivt och snart började han tävla. Framgångarna lät inte vänta på sig och nu, bara några år efter att ha upptäckt sporten, står 23-åringen inför sin största utmaning hittills – Paralympics i italienska Cortina.

”Det känns helt sjukt. Jag blev helt skakis och fattade först inte,” säger Elijah om uttagningen till sitt första Paralympics.

Idrotten har varit avgörande i hans rehabilitering och väg tillbaka till ett meningsfullt liv. Den har gett honom både struktur, gemenskap och mål att sträva mot.

”Resan som jag har gjort, med att hålla på med droger, hamna i rullstol och sedan hitta vägen tillbaka till idrotten har ändå varit helt fantastisk. Jag är verkligen så glad och tacksam för livet i dag,” säger Elijah Primak.

Hans otroliga resa från mörkret till elitidrottens strålkastarljus visar på en enastående mental styrka och beslutsamhet. När Elijah nu förbereder sig för Paralympics-debuten i mars, där han ska tävla i storslalom och slalom i klassen LW12-1 (begränsad rörelseförmåga i benen men god sittbalans), representerar han inte bara Sverige, utan också hoppet om att livet kan ta oväntade vändningar till det bättre – även efter de svåraste motgångar.

”Vissa dagar kan det kännas riktigt skit att sitta i rullstol men majoriteten av dagarna så känns allting superbra. Jag älskar livet,” sammanfattar Elijah sin inställning som bär honom framåt mot nya höjder inom parasporten.