”Curlinggate” skakar om sportens själ – regelbrott och anklagelser i OS

”Curlingspelare spelar för att vinna, men aldrig för att förödmjuka sina motståndare. En sann curlingspelare försöker aldrig distrahera motståndarna eller hindra dem från att spela sitt bästa, och föredrar att förlora hellre än att vinna på ett orättvist sätt.”

Så lyder delar av förordet till curlingens regelbok – ord som står i skarp kontrast till de händelser som utspelat sig under OS i Cortina. Svordomarna, fuskanklagelserna och de dokumenterade regelbrotten har inte bara skapat rubriker utan också fått en hel värld att diskutera en sport som normalt lever i medieskugga.

Men kontroversen har djupare rötter än så. Redan efter OS i Pyeongchang 2018 började svenska spelare, såväl Lag Niklas Edin som Lag Anna Hasselborg, påtala att motståndare börjat tumma på reglerna. Under förra årets VM eskalerade konflikten mellan Sverige och Italien när svenskarna hävdade att italienarna utnyttjade tekniska problem med sensorerna i stenarnas handtag.

När sensorerna, som ska indikera om spelaren släppt stenen före hoglinjen, slutade fungera började spelare glida över linjen utan konsekvenser. Oskar Eriksson liknade det vid DN vid ”ett övertramp i längdhopp eller som om en fotbollsspelare skulle lägga bollen en meter framför straffpunkten”.

Till EM-turneringen i Finland hade tekniken återställts, men problemet visade sig vara mer omfattande. När DN frågade den italienske skippern Joel Retornaz om situationen påpekade han att ett minst lika stort problem var att spelare nuddade stenen efter att ha släppt den – just det regelbrott som nu överskuggat hela OS-turneringen och fått internationella medier som New York Times att rapportera.

Kanada i försvarsställning

Anklagelserna om fusk har särskilt träffat Kanada hårt. Landets rykte som curlingens vagga och förvaltare står på spel. De kanadensiska reaktionerna har varit högljudda – från Marc Kennedys ”Fuck off, Oskar” till anklagelser om en svensk konspiration.

När det kanadensiska herrlaget till slut säkrade OS-guldet var tonen från skippern Brad Jacobs triumferande: ”Alla som kallade oss fuskare, alla som sa negativa saker om Marc Kennedy, om våra familjer och om Kanada. Jag hoppas att bilden av hur vi står på toppen av pallen, leende med guldmedaljerna runt halsen, att den bilden bränns in i era hjärnor för alltid.”

Efter att SVT publicerat avslöjande bilder på Kennedys regelbrott, och liknande situationer uppstod med den kanadensiska damstjärnan Rachel Homan, försökte den kanadensiska presschefen Kyla Jahns till och med förhindra svenska medier från att ställa frågor till kanadensarna.

Viktor Kjell, tidigare OS-bronsmedaljör för Sverige och numera förbundskapten för Kanada, tror dock inte att konflikten får långsiktiga konsekvenser för relationen mellan länderna.

”World curling har ett jobb att göra och vi får se om det finns något videosystem som kan komma ifråga. Det är upp till World curling att fixa till det,” sade Kjell till DN.

Splittrade åsikter i Kanada

Gradvis verkar insikten om att det finns ett reellt problem ha nått även delar av det kanadensiska lägret. Tränaren Paul Webster medgav: ”Om du lyssnar på vad Sverige säger, tycker jag att de har rätt. Det här har varit ett problem som de försökt identifiera för vårt internationella förbund och de har inte agerat.”

Samtidigt kritiserade han förbundet för att ha ändrat reglerna för kontroll av dubbeldutten två gånger under OS och för att ha domare som är ovana vid att behöva ingripa.

Här ligger kärnan i problemet. Curling har traditionellt varit en gentlemannasport där spelarna, likt i golf, fungerar som sina egna domare. Curlingdomare är sällan tränade för att hantera konflikter och många är själva amatörspelare som ser upp till de stjärnor de ska övervaka.

Den kanadensiska opinionen är delad. Vissa, som krönikören Michael Fournier, menar att Sverige och Oskar Eriksson borde skämmas, medan andra tagit svenskt parti. Oavsett har skandalen fått virala proportioner, med videor på Kennedys svordomar och bilder på regelbrotten som sprids över hela världen.

Curlingfebern sprider sig

Samtidigt har OS-turneringen skapat ett genuint intresse för sporten i Sverige. Syskonen Isabella och Rasmus Wranås OS-guld i mixeddubbel nådde ut till 2,7 miljoner SVT-tittare, och hemmagjorda versioner av sporten med allt från semlor till robotdammsugare har dykt upp på sociala medier.

Svensk curling har förtjänat uppmärksamheten – sedan sporten återkom på OS-programmet 1998 har Sverige tagit tolv medaljer av 19 möjliga, även om många curlingsupportrar säkert gärna varit utan ”curlinggate”.

För Oskar Eriksson, spelaren som alltid stått för rent spel och tidigare mottagit fair play-pris vid VM, blev OS inte den sportsliga framgång han hoppats på. Men han lämnar ändå Cortina som en moralisk vinnare när de regelöverträdelser han påtalat sedan 2018 äntligen ser ut att tas på allvar.

”Vi gör det vi kan för att spelet ska bli så rättvist som möjligt och nu har det gett rätt reaktioner och förhoppningsvis blir det bra från och med nu,” säger Eriksson, som bland annat hyllas av idrottsminister Jakob Forssmed för sitt mod att stå upp mot fusk.

Svenskarna har genomgående agerat sportsligt under turneringen. De godkände en felaktigt spelad kinesisk sten som kunde ha tagits bort och återplacerade svenska stenar efter att en tysk spelare kommit emot dem i ett avgörande skede – helt enligt sportens gentlemannaprinciper.

Någon ursäkt från Marc Kennedy eller Kanada har Eriksson inte fått, men han ser ändå att sporten är på väg i rätt riktning. Brad Jacobs triumferande ord efter OS-guldet antyder dock att världens största curlingnation ännu inte är redo att visa den ödmjukhet som curlingens regelbok förespråkar.