Elitklubbar i norr gör uppror – vill dela resenotan

Kostnadskrisen för nordsvenska elitklubbar – geografin sätter käppar i hjulet

Priset för bortamatcher har utvecklats till en växande huvudvärk för elitidrottens företrädare i norra Sverige. Reseutgifterna tar en allt större del av klubbarnas budgetar och har sedan pandemin blivit en ödesfråga för idrottsverksamheten i regionen.

– Vi närmar oss punkten där vi måste fråga oss om vi kan bära kostnaderna, säger Anna Jonsson, klubbdirektör för Luleå Basket, ett lag med nio SM-guld i bagaget.

Jonsson ingår i nätverket ”Elit i norr”, ett samarbete mellan norrbottniska klubbar som vill belysa de skeva förutsättningarna för elitidrott i olika delar av landet.

– Vi kan inte bara sitta här och knyta näven i fickan på norrbottniskt vis. Det här är ett strukturellt problem som leder till att inte hela Sverige kan leva, förklarar hon.

För Luleå Basket handlar reseplanering numera om att jaga kronor och ören snarare än att skapa optimala förutsättningar för spelarna inför matcher. Elitlagen i Norrbottens län inom ishockey, basket, fotboll och handboll reste sammanlagt för 21 miljoner kronor förra året enligt klubbarnas egen statistik.

– Hotell har blivit dyrare efter pandemin, maten och flygresorna kostar mer. Tidigare anlitade vi resebyråer men det har vi inte längre råd med. Vi lägger enormt mycket tid på att hitta de absolut billigaste alternativen, och de stöd som betalas ut har ingen indexuppräkning, säger Jonsson.

Konsekvenserna drabbar spelarna på flera sätt, inte minst ekonomiskt.

– Vi måste boka de sämsta restiderna. För spelarna innebär det ofta förlorad arbetsinkomst. Vi har ett heltidsproffs, alla andra jobbar eller pluggar, förklarar hon.

Resurserna som läggs på resor skulle Jonsson hellre använda till spelarlöner och sportslig utveckling. Hon förespråkar ett utjämningssystem där klubbarna gemensamt delar på resekostnaderna.

– Varje klubb bokar så billigt som möjligt. Vid årets slut slår man ihop kostnaderna och delar lika. Det borde inte vara särskilt krångligt. Det enda vi vill är att tävla på lika villkor. Inom damidrotten finns det inte mycket pengar, understryker Jonsson.

Särskilt drabbade är damlagen där resekostnader utgör en betydligt större andel av de totala budgetarna jämfört med herrlagen. Stefan Enbom, klubbdirektör för Luleå Hockey, bekräftar bilden:

– För vårt herrlag har vi också höga kostnader men där har vi också väldigt höga intäkter. Det blir hanterbart i SHL-laget, men i SDHL-laget är det en jättestor utmaning.

Luleå Hockey försöker dock inte göra skillnad mellan lagen i sin resepolicy.

– Vi har målsättningen att det, i allt som vi kan påverka, ska vara lika villkor. Vi äter, bor och flyger på exakt samma sätt med båda lagen. Men i damlaget går en väldigt hög andel av den totala budgeten till resor, säger Enbom.

Problemet sträcker sig även till andra idrotter. Piteå IF, som 2018 tog det första SM-guldet i fotboll till Norrbotten, spenderade förra året ungefär 2,3 miljoner kronor på resor – motsvarande hälften av hela spelarbudgeten. Klubben har tvingats reducera antalet personer som reser med laget och skurit ned på sin elitförberedande verksamhet.

– Vi ser redan stora konsekvenser för elitidrotten i norra Norrland, och vi kommer att se en fortsatt degradering, säger klubbchefen Emelie Lövgren.

Hon är tveksam till att klubbarna själva kan hitta en lösning.

– Om det ligger på klubbarna att fatta beslut om en omfördelning av centrala ekonomiska medel kommer ingenting att hända. Jag tror att det behövs centrala beslut från specialförbunden.

Lövgren uttrycker även oro för Piteå IFs konkurrenskraft på den internationella spelarmarknaden.

– Det är inte längre bara toppspelare som når ut i Europa. Som etablerad damallsvensk spelare kan jag vara intressant för klubbar i exempelvis Schweiz eller Österrike. Att vara heltidsproffs med fina faciliteter och full ledarstab ställs mot att spela i Piteå med halvtidslön och andra jobb utanför fotbollen.

Om inte något görs åt den geografiska ojämlikheten, riskerar elitklubbar i norra Sverige att hamna i en permanent underläge – något som kan få allvarliga konsekvenser för idrottsrörelsen i hela landet på längre sikt.