Fystränare i elitklubb står åtalad för dopningsbrott

I mitten av 2023 åtalades en tidigare fystränare från en framstående svensk elitidrottsförening för innehav av anabola steroider. Enligt uppgifter som nyhetsbyrån Siren var först med att rapportera handlar det om dopningsklassade läkemedlet Oxanabol, ett varumärke för den anabola steroiden Oxandrolon.

Polisens utredning inleddes under vintern då tjänstemän tog kontakt med fystränaren utanför ett gym. Efter ett inledande samtal genomförde polisen en kroppsvisitation som senare ledde till beslut om husrannsakan i personens bostad. Under husrannsakan påträffades det förbjudna preparatet.

Åtalet som väckts mot fystränaren omfattar både innehav och personligt bruk av preparatet. Det finns inga indikationer på att fystränaren skulle ha delat ut eller på annat sätt involverat idrottsutövare i sin förening i dopningsverksamheten. Åklagaren har därför valt att begränsa åtalet till personens privata bruk.

Trots detta valde den berörda idrottsföreningen att avsluta samarbetet med fystränaren kort efter att misstankarna blivit kända. Detta beslut togs sannolikt för att skydda föreningens rykte och tydligt markera mot dopning, även om det inte fanns bevis för att tränarens förehavanden påverkat idrottarna i föreningen.

Oxandrolon, som är det aktiva ämnet i Oxanabol, är en syntetiskt framställd variant av det manliga könshormonet testosteron. Preparatet används främst för att stimulera snabb muskeltillväxt och kraftigt öka styrkan hos användaren. Det används också ofta under så kallade ”cutting-perioder” då användaren försöker minska underhudsfett samtidigt som muskelmassa bevaras, något som är svårt att uppnå på naturlig väg.

I Sverige klassas Oxandrolon som dopningsmedel och innehav utan giltigt läkarordinerat recept är olagligt enligt dopningslagen. Preparatet används ibland legitimit inom sjukvården för att hjälpa patienter med svår muskelförtvining efter exempelvis långvarig sjukdom, men det är strängt reglerat på grund av biverkningar och missbruksrisk.

Under förhör med polisen har den tidigare fystränaren erkänt användning av anabola steroider. Enligt fystränaren ska hen ha använt preparatet tidigare när hen bodde utomlands och även tagit de aktuella tabletterna som påträffades i bostaden. Dock hävdar fystränaren att hen inte varit säker på om preparatet är klassificerat som dopningsmedel i Sverige, något som kan tolkas som ett försök att mildra omständigheterna.

Denna förklaring framstår som anmärkningsvärd med tanke på personens yrkesroll som fystränare för elitidrottare, en position som normalt kräver god kännedom om träningsfysiologi och dopningsregler. I de flesta idrottsföreningar på elitnivå förväntas personal ha grundlig kunskap om vilka preparat som är förbjudna, både för atleters räkning och för sin egen trovärdighets skull.

Åklagaren i målet har föreslagit dagsböter som påföljd, vilket tyder på att brottet betraktas som relativt lindrigt i straffrättsligt hänseende. Åklagaren har även meddelat tingsrätten att någon huvudförhandling inte anses nödvändig i målet, något som är möjligt när den åtalade erkänner brott och påföljden begränsas till böter.

Den tidigare fystränaren har uppgett att hen godtar ett eventuellt strafföreläggande, vilket innebär att personen accepterar böterna utan att målet behöver tas upp i domstol. Detta förfarande är vanligt vid erkända brott av lindrigare karaktär och sparar rättsväsendets resurser.

Dagens Nyheter har sökt den aktuella idrottsföreningen för kommentar men har ännu inte fått något svar. Föreningen har hittills varit återhållsam med kommentarer kring fallet, förmodligen för att minimera negativ publicitet som kan skada varumärket.

Händelsen belyser problematiken med dopning inom idrotten och understryker vikten av att även tränarstaber och supportpersonal omfattas av samma strikta förhållningssätt till förbjudna preparat som aktiva idrottare.