Glitter och färgglatt: ”Vi är barn, vi ska ha roligt”

Under Sweden International Horse Show lyser unga ponnyryttare upp arenan med färg och glädje

– Jag skulle gärna se att det till och med var ännu mer färg bland ponnyryttarna som tävlar, säger Melwira Jenderholt, en 13-årig hoppryttare som tillsammans med sin ponny Miss Crazy nyligen tävlade inför storpublik på Strawberry arena under Sweden International Horse Show.

Melwira, som redan har tagit SM-medaljer trots sin unga ålder, är en förespråkare för att barn ska få vara barn inom ridsporten – även på tävlingsnivå.

– När man börjar rida stor häst, och vill vara lite stor själv, förstår jag att man då vill se ut som de vuxna. Men vi som rider ponny är barn och ska ha kul – och färger blir man glad av, förklarar hon.

Det är inte bara Melwiras utrustning som går i rosa toner. Inför de stora tävlingarna i Prins Carl Philips pris hade hon till och med färgat in rosa slingor i sitt hår. Detta genomgående färgtema är något som hon har ärvt från sin storasyster Ophelia.

– Hon började med det. Sedan följde jag efter henne, och gjorde samma sak, berättar Melwira.

Trots att många kan tro att det är svårt att hitta säkerhetsutrustning i andra färger än de traditionella svarta, är det enligt Melwira inte ett problem.

– Nej, det skulle jag inte säga. Många har sett oss på tävlingar, och sedan är de snälla och skickar länkar om var vi kan hitta rosa grejer.

Men bakom de glittriga detaljerna och den färgglada utrustningen finns ett viktigt samspel mellan häst och ryttare. För unga ryttare som Melwira är relationen till hästen central – något som ofta byggs upp genom den omvårdnad och pyssel som är en naturlig del av hästlivet.

Maria Jenderholt, Melwiras mamma, har själv gedigen hästerfarenhet och stödjer dotterns förkärlek för det rosa, men är noga med att säkerhet och funktion alltid kommer först.

– Ta till exempel en sådan sak som en sadel. När du köper den är inte det viktiga att den har något fint märke utan att den passar hästen, och ligger bra på dess rygg. Den sadeln som Miss Crazy har nu är en äldre sadel som har varit med ett bra tag, och den är fortfarande väldigt bra, säger Maria.

Hon poängterar också att man kan göra även traditionell utrustning personlig och färgglad. Miss Crazys sadel har kompletterats med ett glittrigt rosa schabrak och matchande stigläder, vilket ger den en speciell karaktär utan att kompromissa med funktionen.

För Maria är säkerhetstänk det absolut viktigaste budskapet hon förmedlar till sina ridande barn.

– Jag är väldigt noga med att vi ständigt har ett säkerhetstänk när det gäller hanteringen av hästarna både för att hästen inte ska skada sig, och självklart inte heller ryttaren, säger hon med eftertryck och tillägger med ett leende: – Mina barn kan ibland tycka att jag lite för ofta säger ”tänk på att det här kan hända”, men jag har inga problem med att vara lite tjatig när det gäller det.

Familjen Jenderholt är ett exempel på hur ridsporten kan kombinera seriös träning och tävlingsambitioner med barnens naturliga glädje och kreativitet. Det finns en växande trend inom ungdomsidrotten att låta barn uttrycka sin personlighet även inom ramen för traditionella sporter, något som ridsporten långsamt börjar anamma.

När Melwira tillfrågas om vad i hela hennes rosa ensemble som gör henne gladast, svarar hon utan tvekan:

– Mest glad blir jag ju när jag ser hästen.

Efter en kort paus tillägger hon dock:

– Men av sakerna måste jag säga att jag tycker väldigt mycket om min hjälm.

Naturligtvis med rosa och glittriga detaljer.

I en sport som ofta präglas av tradition och strikta regler representerar Melwira och andra unga ryttare en ny generation som visar att man kan vara både seriös i sitt utövande och samtidigt behålla den barnsliga glädjen som gör ridningen till något alldeles särskilt.