Han hittade lagkompisen död – hade köpt samma höghöjdsmask

Efter att ha hittat lagkamraten död – skidskyttestjärnan avslöjar köp av samma höghöjdsutrustning

Det var den 23 december som Johan-Olav Botn hittade sin lagkamrat Sivert Guttorm Bakken död på ett hotellrum i Italien. Bilderna från den tragiska händelsen kommer att förfölja honom resten av livet, har Botn berättat. Trots denna traumatiska upplevelse avslöjar nu den norska skidskytten, som leder världscupen inför torsdagens omstart, att han tidigare köpt samma typ av höghöjdsutrustning som den Bakken använde.

I en intervju med norska VG berättar Botn att han beställt utrustningen från samma företag som Bakken. Det handlar om ett höghöjdstält med en höghöjdsmask som tillbehör.

”Det är helt enkelt det billigaste du kan hitta,” säger Botn till tidningen.

Än så länge har han inte fått utrustningen levererad, men han är tydlig med sina känslor kring den:

”Oavsett vilka rekommendationer som kommer tror jag inte att jag kommer att klara av att använda den, med tanke på vilka bilder jag har i huvudet.”

Om det var masken, som enligt uppgifter ska ha varit inställd på 7 000 meters höjd, som orsakade 27-årige Bakkens död är fortfarande inte fastställt. Norges olympiska kommitté (Olympiatoppen) och det norska skidskytteförbundet avråder dock efter dödsfallet från användning av sådan utrustning.

Höghöjdssimulering har en komplex historia i norsk idrott. Från 2003 till 2021 var metoden förbjuden, men är numera tillåten, något Botn är noggrann med att påpeka.

”Inom cykel och andra uthållighetssporter används det ofta,” säger han.

I Sverige förekommer liknande träningsmetoder. Löparen David Nilsson har berättat för SVT om hur han sovit i ett höghöjdstält, där ett aggregat gör luften lika syrefattig som på naturlig hög höjd. Även simmaren Victor Johansson genomförde 2024 fyra veckors artificiell höghöjdsträning i Finland i ett specialbyggt höghöjdsrum.

Efter Bakkens tragiska bortgång har dock specifikt höghöjdsmaskerna hamnat i fokus för diskussionen. Svenska skidskyttestjärnan Sebastian Samuelsson uttrycker förvåning över att sådana produkter existerar.

”Just mask visste jag inte att det fanns,” säger Samuelsson till SVT, och fortsätter: ”Det är klart att det blir ett samtalsämne. Men jag tycker man måste skilja diskussionen om detta med dödsfallet. För mig är det två olika saker.”

Den fysiologiska effekten av höghöjdsträning är välkänd inom elitidrotten. Kroppens sätt att kompensera för syrefattig luft är genom ökad produktion av röda blodkroppar, vilket leder till förbättrad syretransport till musklerna och därmed potentiellt bättre uthållighet.

Johan-Olav Botn förklarar för VG att hans intresse för höghöjdsutrustningen delvis handlade om praktiska skäl. Han ville spara in på resdagar och få mer tid med sin partner Karoline Simpson-Larsen, som är OS-klar norsk längdskidåkare.

”Jag var i en process där jag började planera för nästa år. De senaste åren har jag och Karoline nästan inte haft några dagar tillsammans. Jag var väldigt intresserad av att testa det här, helt enkelt av praktiska skäl,” berättar Botn.

Att vinter-OS 2026 avgörs på hög höjd i Antholz, Italien, var ytterligare en faktor som spelade in i hans beslut. Även ekonomiska överväganden påverkade.

”Jag har sett hur bra gammeldags höghöjdsträning fungerar – och jag vet också hur mycket det kostar. Jag har lagt några hundra tusen norska kronor på att vara på höjd utanför landslagssamlingar,” säger Botn.

Efter Bakkens bortgång kommer han att hedras med startnummer ett när skidskyttesäsongen återupptas på torsdag. Samtidigt fortsätter utredningen kring de exakta omständigheterna kring hans död, och debatten om säkerheten vid användning av höghöjdsutrustning inom elitidrott intensifieras.