Johan Croneman: Det var länge sedan Pops var så rejält i gasen

Olympiska spelen inleddes två dagar innan den officiella invigningsceremonin, ett faktum som väcker frågor om traditionens betydelse i modern idrott. André Pops entusiasm i SVT:s första OS-sändning var dock smittsam när han tillsammans med de mer återhållsamma experterna Björn Ferry och Mathias Fredriksson kickade igång bevakningen av vinter-OS.

Trots den positiva starten finns det anledning att ifrågasätta det ständiga återblickandet på svenska framgångar från tidigare OS. SVT:s benägenhet att visa samma arkivklipp upprepade gånger – som damernas curlingguld från Vancouver 2010 eller Nicklas Lidströms avgörande mål från Turin 2006 – blir närmast tröttsamt. Dessa nostalgiska tillbakablickar kan tittare själva hitta på nätet när som helst, och fokus borde istället ligga på de aktuella tävlingarna.

Årets vinter-OS bevakas av både SVT och TV4, med SVT som har fördelen att sända de för svenska tittare mest populära grenarna som längdskidor. Det svenska damlandslaget i längdskidor anses vara ett av landets främsta landslag genom tiderna – i klass med historiska storheter som bordtennislandslaget från slutet av 80-talet, handbollens ”Bengan Boys” under deras storhetstid, och några av ishockeylandslagets bästa laguppsättningar.

Nya OS-grenar som skidalpinism, snowboard, slopestyle, halfpipe och big air har ännu inte riktigt etablerat sig i det svenska vinter-sportmedvetandet. Samtidigt framstår det som anmärkningsvärt att nordisk kombination, en kombination av längdåkning och backhoppning, fortfarande har OS-status trots ett mycket begränsat antal utövare och litet publikt intresse. TV4 har fått uppgiften att göra denna gren relevant för svenska tittare, vilket framstår som en utmaning.

I samband med OS-invigningen uppdagades också det första dopningsfallet, då den italienska skidskytten Rebecca Passler testade positivt för letrozol – ett ämne som kan användas för att dölja bruk av anabola steroider. Björn Ferry reagerade i OS-studion med att säga att nyheten ”slog ner som en bomb”, men frågan är om någon egentligen är överraskad.

Dopningsproblematiken inom elitidrott fortsätter att vara en skugga över de olympiska spelen. För bara några veckor sedan framkom att antalet dopningstester i Sverige minskar på grund av resursbrist. Detta väcker frågor om situationen i övriga Europa och världen. De internationella idrottsförbunden har starka ekonomiska intressen av att undvika dopningsskandaler, vilket skapar incitament att inte gräva alltför djupt i problematiken.

Fördelningen av TV-rättigheter mellan SVT och TV4 innebär att tittarna måste navigera mellan olika kanaler för att följa sina favoritgrenar. SVT har säkrat rättigheterna till längdskidåkningen, som tillsammans med ishockey är det svenska TV-publiken främst intresserar sig för. För den som vill se samtliga grenar erbjuder även HBO Max en komplett sändning av evenemanget.

Det svenska damlandslaget i längdskidåkning står i särskilt fokus under dessa olympiska spel. Laget har under senare år etablerat sig som en dominant kraft på den internationella scenen och representerar en av Sveriges främsta medaljchanser. Denna framgångssaga kontrasterar skarpt mot den bristande uppmärksamhet som riktas mot mer obskyra grenar som nordisk kombination.

Medan nya vintergrenar kämpar för att etablera sig i den olympiska familjen, och traditionella grenar med begränsat intresse håller fast vid sin status, konfronteras de olympiska spelen också med grundläggande frågor om dopning och integritet. När den italienska skidskytten testade positivt väcktes återigen frågan om hur effektiva anti-dopningsprogrammen egentligen är, särskilt när finansieringen för tester minskar.

Medan OS-sändningarna fortsätter kommer tittarsiffrorna sannolikt att toppa när de traditionellt starka svenska grenarna står på programmet. Samtidigt utmanas vår uppfattning om vad som utgör olympisk sport när nya grenar tillkommer och gamla traditioner ifrågasätts.