Dartfebern som svepte över Sverige – en ny folkrörelse tar form

I begynnelsen var Axén. Fotbollstränaren som förvandlades till tv-expert och blev dartvärldens främsta ambassadör i Sverige. Under det nyligen avslutade dart-VM kommenterade Alexander ”Leif GW Persson” Axén att Andreas ”Dirty Harry” Harrysson låg bakom den spirande dart-febern i Sverige.

Men detta var en ovanlig underdrift från Axéns sida. För att en sport ska få ett genuint genombrott krävs att rätt person når rätt målgrupp, och det var precis vad Axén gjorde när han lyckades sprida sitt dartintresse i de svenska hemmen. Hans roll för dartens framväxt kan jämföras med Göran Zachrissons historiska betydelse för golfsporten i Sverige.

Under VM-turneringen blev det tydligt hur dartintresset spridit sig till nya grupper. Plötsligt diskuterades pilteknik och matchstrategier lika ingående som receptet på den perfekta carbonaran. Det var inte längre vanligt sportsnack utan snarare en improviserad teaterföreställning där idrottskunskap blivit en konstform. Samtidigt började många undersöka var närmaste pub med dartbana fanns.

”Det behöver inte vara en pasta med poesi, passion och perfektionism i receptet,” som en jämförelse till hur enkelt dart egentligen är, men ändå så fascinerande i all sin komplexitet när entusiasterna fördjupar sig.

Publiken i Alexandra Palace, kärleksfullt kallat ”Ally Pally”, bidrar starkt till dartens särprägel. Den färgstarka stämningen, publikens utklädnader och högljudda engagemang skapar en festivalliknande atmosfär som få andra idrotter kan mäta sig med. När den genuina dartkännaren ”Goda Grannen” föreslog att fira nästa jul vid dart-VM i London var det ett uttryck för sportens förmåga att skapa en särskild gemenskap bland sina anhängare.

Dartintresset har också skapat en ny typ av materialhunger. Liksom golfare som ständigt uppgraderar sin utrustning eller skidåkare som dras magnetiskt till sportbutiker, har dartentusiaster börjat investera i pilar och tillbehör med samma nyfikenhet och samlarglädje.

Luke ”The Nuke” Littler representerar ett nytt fenomen inom sporten – en stjärna vars namn nått långt utanför dartens traditionella ramar. På samma sätt som Tiger Woods en gång revolutionerade golfens popularitet, har den 16-årige Littler injicerat ny energi i dartvärlden och lockat en helt ny publik till sporten.

Svenska framgångar har ytterligare förstärkt intresset. När Andreas Harrysson utmanade världsfemman Jonny Clayton i åttondelsfinalen satt svenskar bänkade framför tv-apparaterna. Trots att Harrysson till slut fick ge sig i en spännande match hade han redan bidragit till att öka sportens status på hemmaplan.

Det som gör dagens idrottslandskap så fascinerande är mångfalden. Tack vare den digitala tillgängligheten kan tidigare nischsporter som dart plötsligt nå febernivåer av intresse. Under varje vinter-OS upplever exempelvis curling liknande popularitetstoppar.

Men framgångssagan beror inte bara på sporten i sig. Det handlar om eldsjälar som Alexander Axén som med genuint intresse och kommunikativ förmåga lyckas översätta sportens tjusning till den breda publiken. Precis som curling och andra mindre idrotter skulle behöva sina egna versioner av Axén för att nå samma genomslag.

Från att ha varit en pubsport i marginalen har dart nu blivit ett samtalsämne runt fikabord och i sociala medier. Axén och Harrysson har tillsammans med internationella stjärnor som Luke Littler skapat en rörelse som sträcker sig långt bortom den enkla handlingen att ”bara kasta pil”. Dartfebern har på allvar etablerat sig i Sverige, och mycket tyder på att den är här för att stanna.