Johan Esk: Osmakligt hyckleri när störste OS-hjälten diskas

Efter Heraskevytjs diskvalificering: ”Den störste hjälten på OS”

Den ukrainske skeletonåkaren Vladyslav Heraskevytj diskvalificerades från OS i Paris efter att ha vägrat ta av sig en hjälm med bilder på ukrainska idrottare som dödats i kriget. Beslutet har väckt starka reaktioner i idrottsvärlden och satt ljus på Internationella olympiska kommitténs (IOK) hantering av politiska budskap under de olympiska spelen.

Heraskevytj, som tidigare uppmärksammats för sina ställningstaganden mot Rysslands invasion av Ukraina, valde att bära den kontroversiella hjälmen som en hyllning till fallna ukrainska idrottare. När IOK bad honom ta av hjälmen vägrade han, vilket ledde till hans diskvalificering från tävlingarna.

”Först och främst är Heraskevytj den störste hjälten på OS,” lyder en kommentar från en sportanalytiker. ”Det är så många idrottare runt om i världen som tar ställning på olika sätt mot olika saker men inte vågar löpa linan ut när det blir obekvämt. Eller pratar om att tävlingar de inte ens är med i ska bojkottas.”

För den ukrainske idrottaren var hyllningen till sina landsmän som förlorat livet i kriget viktigare än hans egen tävlingsprestation. Detta har väckt respekt från många håll, samtidigt som det ställer frågor kring var gränsen går mellan personliga hyllningar och politiska budskap under OS.

IOK har försvarat sitt beslut med att hjälmen bryter mot regelverket kring politiska manifestationer, men många kritiker menar att tolkningen är godtycklig. ”Det är IOK:s egna tolkningar som bestämmer när ett budskap ska stoppas,” fortsätter kommentaren. ”Även om IOK säger att man inte avgör om ett budskap är politiskt är det exakt så det blir i praktiken.”

Frågan om dubbelmoral har också lyfts, då många andra idrottare bär utrustning med personliga budskap och symboler utan att det får samma konsekvenser. Under sommar-OS observerades exempelvis flera religiösa symboler som enligt kritiker också skulle kunna tolkas som politiska. Svenska ishockeymålvakten Jacob Markström nämns som ett annat exempel där en personlig hyllning till hans avlidne far tillåts på hjälmen.

Ett särskilt uppmärksammat moment var när IOK-ordföranden Kirsty Coventry uppges ha gråtit under sitt möte med Heraskevytj. Detta har kritiserats som ”osmakligt hyckleri” av vissa kommentatorer som menar att hennes emotionella reaktion står i stark kontrast till det hårda beslutet att diskvalificera den ukrainske idrottaren.

Händelsen belyser den svåra balansgången IOK står inför när det gäller att upprätthålla principen om politisk neutralitet i OS samtidigt som idrottare från länder i konflikt deltar. Ukraina har sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 upprepade gånger krävt att ryska och belarusiska idrottare ska uteslutas från internationella tävlingar, men IOK har istället valt att låta dem delta under neutral flagg.

För Heraskevytj slutade OS abrupt, men hans ställningstagande har gjort avtryck långt utanför skeletonbanan. Hans val att prioritera hyllningen till fallna landsmän framför sin egen tävlingskarriär har gjort honom till en symbol för motstånd och solidaritet i en tid när sportens förhållande till politik fortsätter att vara ett komplext och laddat ämne.

Incidenten har också väckt frågor om IOK:s framtida hantering av liknande situationer och om hur gränsdragningen mellan personliga hyllningar och politiska budskap ska göras på ett konsekvent och rättvist sätt. För ukrainska idrottare som tävlar medan deras hemland befinner sig i krig fortsätter spänningen mellan idrottens neutralitetsprinciper och den verklighet de tvingas hantera att vara påtaglig.