Skandal och fokusbrist kostade curlingherrarna OS-medalj

Som Sammy Davis Jr. en gång sjöng: ”Don’t do the crime, if you can’t do the time – don’t do it.” Detta visdomsord kunde inte varit mer relevant för det svenska curlinglandslaget under OS i Cortina.

Lag Edin, som anlände till Italien som regerande OS-mästare, åkte ut med buller och bång från turneringen. En avgörande faktor bakom fiaskot var lagets oförmåga att hantera det kaos som uppstod efter att Oskar Eriksson anklagat Kanada för fusk.

För att vinna guld i ett olympiskt spel måste man maximera sina möjligheter och fokusera på rätt saker. Det svenska laget gjorde tvärtom – mitt under en avgörande match valde de att fokusera på kanadensiska fingrar och påstått fusk istället för sitt eget spel. Ironiskt nog var det Kanada som drog största nyttan av kontroversen.

Fuskproblematiken inom curling är inget nytt. Under de senaste åren har sporten brottats med olika former av regelöverträdelser. Ursprungligen fanns en sensor på stenen som skulle markera om den släpptes för sent, men när tekniken fallerade började anklagelserna hagla om att vissa lag utnyttjade situationen.

Ett särskilt omdiskuterat problem är den extra ”petningen” – när spelarna vidrör stenen efter att de officiellt släppt den, något som ger extra kontroll över stenens bana. Just denna typ av regelbrott blev centrum för kontroversen mellan Sverige och Kanada.

Det svenska laget kände förmodligen redan till att kanadensarna ägnade sig åt denna typ av manipulation. Problemet var inte att de uppmärksammade det, utan när de valde att göra det. Att konfrontera motståndarna mitt under en kritisk OS-match visade sig vara en katastrofal strategi, särskilt med tanke på domarkårens bristande kompetens.

”Vi tänkte väl att det inte skulle påverka så mycket, men det har blivit väldigt mycket runt det där som hände och det har tagit mycket energi. Det har blivit dåligt med sömn och det har visat sig på matcherna,” erkände skippern Niklas Edin efteråt.

Istället för att skapa en enad front mot det påstådda fusket agerade Oskar Eriksson till stor del på egen hand. Kanadensarna upptäckte snabbt sprickor i det svenska laget och utnyttjade situationen maximalt. Eriksson blev curlingens Don Quijote – en ensam riddare i kamp mot sportens väderkvarnar.

I stark kontrast till herrarnas situation står damlandslaget. Lag Anna Hasselborg, som nu siktar på sin tredje raka OS-medalj, har visat prov på en helt annan mental styrka och fokus. Efter OS i Peking 2022 genomgick laget stora förändringar då tre av spelarna – Anna Hasselborg, Agnes Knochenhauer och Sara McManus – fick barn, medan Sofia Sharback flyttade till Kanada.

När laget återsamlades för sin OS-satsning insåg de att de halkat efter världstoppen. Under ett strategimöte på Fuerteventura våren 2024 lade de grunden för sin comeback. Resultatet talar för sig självt – damlaget fortsätter att prestera på högsta nivå.

Intressant nog utsattes även damlandslaget för liknande fusk från kanadensiskt håll. Under gruppspelet petade Kanadas Rachel Homan till stenen på ett otillåtet sätt i matchen mot Sverige. Men till skillnad från herrarna hanterade damerna situationen med en helt annan mognad.

Sara McManus kommenterade händelsen lugnt till Expressen: ”Det är förvånande att se. Jag tror inte att det påverkar varken oss eller henne. Men var bara inte där med handen känner man ju.”

Kontrasten mellan de två lagen kunde inte varit tydligare. Medan herrarna förlorade sitt fokus och sin chans till medalj genom att dras in i en utdragen kontrovers, behöll damerna sin koncentration på det väsentliga – att spela bra curling.

Det finns en viktig lärdom att dra från denna olympiska historia: som Björn Borg visade i sina matcher mot den temperamentsfulla John McEnroe, är det ibland bäst att möta provokationer och konflikter med iskyla – särskilt på sportens största scen.

Dela.

20 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version