Växande oro inför fotbolls-VM i USA

Så kom till sist dagen då Sepp Blatter framstod som förnuftets röst. Den snart 90-årige schweizaren, tillika skandaliserade förre Fifa-ordföranden, skrev i veckan på sociala medier att supportrar borde låta bli att åka till VM i USA och hänvisade till den tidigare kollegan Mark Pieth.

Pieth, en schweizisk jurist med korruption som specialitet och Fifa som tidigare uppdragsgivare, uppmanade i en intervju med Tages-Anzeiger fotbollsfans att undvika USA i sommar: ”Vid ankomst kan supportrar förvänta sig att om de inte beter sig som myndigheterna önskar kan de bli hemskickade direkt. Om de har tur…”

De alltmer spridda ropen på en bojkott av sommarens VM-slutspel vilar på två huvudsakliga argument. Det ena, som Mark Pieth framför, handlar om säkerhet – USA kan inte längre betraktas som ett tryggt resmål med tanke på den federala ICE-styrkans våldsamma agerande mot egna medborgare. Detta gäller främst en internationell publikbojkott av säkerhetsskäl.

Det andra argumentet är av mer moralisk, politisk och psykologisk karaktär: Vem vill egentligen vara marionett i Donald Trumps ambulerande politiska föreställning?

Fotbollen har, med god hjälp av Fifa, sålt ut det mesta av sitt moraliska kapital under de senaste decennierna. Sporten har blivit en arena där beslutsfattare kan berika sig och där auktoritära regimer kan bygga sitt varumärke. Men situationen i USA representerar något annat – en pågående demokratisk kris i en global stormakt som snabbt bryter band med allierade och sin egen nutidshistoria.

”Förtjänar Donald Trump att hålla ett fotbolls-VM? Jag tycker inte det och det är dags att folk reagerar,” sade Claude Le Roy i en intervju med Le Monde förra veckan. Le Roy, som varit förbundskapten för flera afrikanska landslag, tillade: ”Den amerikanske presidenten har skurit av biståndet för utbildning och hälsa till Afrika. Det innebär tusentals potentiella dödsfall. Dessutom vägrar han inresevisum för massor av afrikaner.”

Le Roy utgör ett frispråkigt undantag i en fotbollsvärld som för närvarande agerar ytterst försiktigt. Många fotbollsförbund nöjer sig med att säga att ”de följer utvecklingen noga” när frågan om bojkott kommer på tal.

I Tyskland har dock diskussionen nått högre nivåer. Vice ordförande för fotbollsförbundet, Oke Göttlich, sade att han ”personligen skulle avråda folk att åka med tanke på situationen i USA”. Ordförande Bernd Neuendorf tillrättavisade sin kollega genom att påpeka att ”det är helt fel tidpunkt att ta debatten”.

Inom tysk politik är tongångarna annorlunda. Jürgen Hardt, ledamot i Bundestag för regeringspartiet Kristdemokraterna, menade i en intervju: ”Att hoppa av VM skulle vara en sista utväg för att få Trump att ta sitt förnuft till fånga i Grönlands-frågan.” Hans partikollega Roderich Kiesewetter gick ännu längre: ”Om Trump går vidare med sina hot om Grönland och startar ett handelskrig med EU har jag svårt att se något europeiskt land delta i VM.”

I Storbritannien har en motion om bojkott av mästerskapet undertecknats av ett tjugotal parlamentsledamöter från hela det politiska spektrumet. Den konservative ledamoten och tidigare ministern Simon Hoare lyfte under en debatt i underhuset förra veckan möjligheten av en brittisk bojkott: ”Det är sånt som skulle skämma ut honom, vi måste möta eld med eld.”

TV-personligheten Piers Morgan, som länge varit en av Trumps mest kända anhängare i England men nyligen distanserat sig, föreslog förra veckan att åtta av de europeiska favorittipsen till VM-titeln borde ”pausa” sin medverkan i turneringen tills vidare.

I Frankrike drivs bojkottslinjen hittills av ett fåtal vänsterledamöter i nationalförsamlingen. Kévin Veyssière, expert på idrott och geopolitik, säger till Le Monde: ”Vi är hittills bara i fasen att man hotar med bojkott, och inget fotbollsförbund kommer att fatta ett enskilt beslut.”

En fullskalig europeisk bojkott av fotbolls-VM framstår som osannolik i nuläget. Det är dock anmärkningsvärt att uppmaningar att stanna hemma från mästerskapet har kommit från många olika politiska läger den senaste tiden. Kanske har Donald Trump redan börjat lyssna.